När det gäller att hitta sin partner, är det lätt att tro att det som betyder mest är de fysiska företrädena.
Inte helt fel enligt ekonomen Pierre-Andre Chiappori vid Columbia University, men utseendet är inte allt. Nu har Chiappori tagit fram en matematisk formel för hur vi ska kunna räkna ut hur män och kvinnor ska kunna uppväga för tex övervikt när det är dags att locka till sig en partner.
För män kan t.ex en viktökning av 10 % BMI, gottgöras med 3 % ökning av inkomsten(!).
Och kvinnor som väger för mycket, kan utjämna med mer utbildning (!).
Detta är angelägen och betydelsefull forskning, och bevisar vad jag alltid har trott:
-Feta med pengar får fler partners, än feta utan pengar.
-Feta som är smarta får fler partners, än feta som är korkade.
Vilket enligt ovanstående forskningen skulle betyda att:
- Om du är fet, var då inte fattig och korkad.
- Om du är fattig och/eller korkad - akta dig för att bli fet.
- Om du är en riktig heting, donera dina pengar och hjärna till nån som behöver dem.
Kan fattiga och slanka män kompensera med smartness/utbildning? Skämt åsido, det är min fasta övertygelse att när vi "väljer" partner så är det till stor del djuret inom oss som oss ovetandes styr urvalsprocessen dvs för kvinnor gäller det att hitta en bra hane för att säkra fortlevnaden. Och då är bl.a. finansiell status en faktor att räkna med.
SvaraRadera/Plutten
Vad är det då som styr en vuxen kvinna i en ny vuxen relation, no babies planned?
SvaraRaderaI dom fallen torde de mer medvetna valen vara avgörande då de flesta har haft möjlighet att få en större insikt i sig själva samt som du själv säger, de "fysiska"/yttre behoven har i de flesta fall hunnit tillfredsställas i form av autonom ekonomi, barn, karriär. Och då torde egenskaper som intelligens, humor etc dvs sk "mjuka egenskaper" få större inverkan i valet av partner. Men oavsett hur och på vilka bevekelsegrunder "urvalsprocessen" (ja jag vet att det låter kliniskt) gått till så är väl ändå det viktigaste att man trivs i relationen. Allt annat blir ju sekundärt.
SvaraRaderaVad jag försöker säga, är att vi människor överlag, i olika grader styrs av processer i det undermedvetna. Och i med att det ligger just där, så känner vi inte till dem och hur de påverkar oss. Därför är det lätt att tro att ens val alltid är logiska/vuxna. Och det här gäller ju inte bara parrelationer utan hur vi reagerar på omvärlden i stort. Hoppas att du förstår andemeningen i vad jag försöker säga.
/Plutten
Jag känner igen mig mycket väl, och förstår. Och tror att de bästa förhållanden byggs med öppna ögon och efter de mjuka värdena.
SvaraRaderaDet styr vi ju inte över själv, dessvärre, som du säger. Först efter ett antal floppar då man gjort samma undermedvetna val, och ett antal besök hos pratisar, kan man se utifrån vad som pågått och ändra sina val, så de blir hälsosammare för dig.
Eller?
Du verkar veta mycket mer och bättre om det här. än jag. Är det ditt yrke?
Nej, det är utifrån egna erfarenheter jag resonerar kring.
SvaraRadera/Plutten
Oj så mycket löneförhöjning jag behöver.
SvaraRaderaNästan i samma klass som arbetsbefriade politiker mm.
/lilla jag
Det tror jag inte på!!
SvaraRadera