onsdag 28 september 2011
Scener ur ett äktenskap.
Av lyckliga tillfälligheter, efter all hundsorg, har vi nu två små nya valpar, Zudden 5 månader och Zäta, 3 månader. Hade vi vetat vad vi vet nu, så skulle de ha hetat Ler och Långhalm, eller möjligen Trassel och Zudden. Det är intensivt som alla småbarnsår, och det ska fostras och danas.
Det tuggas på en del rätt oväntade saker, igårkväll när vi skulle somna hade de på nån vänster lyckats hitta en avlagd tandborste, båda två höll i varsin ända, vilket slutade med att de hade varsin del. Zäta, gnagde intensivt, och när Björn hade två steg kvar för att ta ifrån honom hans del - så svalde valpen den - lynhurtigt, som dansken skulle säga.
Shit.
Inte bra, Björn började måla upp för mig bilden av den borstförsedda delen vandrande igenom den bittelilla tarmen och fastnande nånstans på vägen.
Sen sa han - gonatt, puss-pus- zzzzzzZZZZZzzzzzzzz.
Jag försökte verkligen somna, vad kunde vi göra på ön sådags? Håll tummarna, blunda och hoppas det kommer ut naturliga vägen.
Jag skruvade runt bland lakanen, ögon som tefat, tankar envetna som istadiga åsnor, tills jag gav upp. Zäta sov som en gris, men visst lät det lite visslande, och annorlunda, och typ hickande.....
Startade upp min laptop i mörkret, och läste allt jag kom över:
-"Plastbtarna kan bli liggande i magsäcken, vandra ut i tarmen och fastna där eller fastna i analöppningen. Om det är små bitar kommer de att passera ut.
Ett gammalt knep är att ge hunden sparris. Det sägs att de trådar som finns i sparris lindar sig runt vassa föremål.
Om hunden börjar kräkas bör Du snarast uppsöka veterinär. Om det uppstår ett stopp i tarmen måste hunden opereras."
Oj, oj,oj, nu är det bråttom, men burksparris, nä, det är ingen vara som står på hyllorna på ön.
En sajt påstod att man istället kunde ta spagetti, så på med kastrullen, och in till valpen som inte ens öppnade ögonen, men en labvalp kan som tur är äta alltid, också sovande.
Då reste Björn på huvudet från kudden, lite styvnackat sådär, och sade också han blundande, men fisförnämt och nasalt:
-Vad är det som pågår?
Jag förklarade, och han svarade:
ZZZZzzzzzzZZZZZZZZZzzzzzz.
Jag kröp ner, och somnade till slut.
Vaknade och fann båda valparna glatt viftande på sina svansar, puh. Öppna dörren och ut med dem för behoven! Då trampade jag med bara fötterna på nåt, auchhhh, vasst. Alla delarna till tandborsten!
Vad Zäta svalde? Ingen aning, men vad det än var så ligger det i en hög nånstans ute på ön nu.
Bjorn vaknade: God morgon skatten.
God?
JA, ELLER HUR!!!!!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar