När SD kom in i riksdagen hade jag knappt hört talas om dem," visste" bara att de var rasister som vi måste kasta sten och ägg på, samt misstro, förnedra och förhåna utan motstycke, i världssamvetets förhärligande namn.
Sen dess har jag följt debatten, och den lika intensiva som hysteriska skrämselpropagandan från svensk media och makthavare mot det nya partiet.
Indoktrineringen vi medborgare konstant utsätts för vet inga gränser, det hojtas om rasim och främlingsfientlighet, det vänds bryskt ryggar, det blockeras idiotiskt och irrationellt i Sveriges Riksdag, och ingen vill offentligt ta i SD med med den numera bevingade tången.
SD är och förblir onda.
Men.
När blev vi ett land av människor som ohört dömer människor på lösa grunder eller gamla synder.
När blev vi ett folk som med själklarhet säger att ni är onda, för förut fanns det onda människor bland er. Som inte ens vill ge en chans.
När blev vi klandrare som inte ens vill lyssna, ta in eller veta nya tankar, förklaringar, avståndstagande och argument.
När blev vi mästrande förkättrare som tycker att förtryck, förnedring och mobbing är OK, och att förföljelse är av godo, nåt att yvas över - om den blott sker mot SD.
Jag kan inte vara ensam om att inte vilja bli lurad, förd bakom ljuset, manipulerad med och hjärntvättad, vi är ju ett land av underdogs.
Så hatkampanjerna mot SD har snarare väckt mitt rättvisepatos, rebellen i mig, jag har genomskådat den allmängiltiga landsomfattande självgodhetsvurmen och klichéerna. Jag tror att om Sverige och svenskarna väljer denna avskyvärda form av åsiktsförtryck mot SD, som vi i alla andra sammanhang fördömer, så kommer fler och fler att motsätta sig, för att välja en öppnare och noblare diskussionsplattform.
Och undrar sansat och nyktert när kritik mot förd invandringspolitik automatiskt blev lika med rasism och fientlighet. Jag skämns över att vi 2011 inte har ett sakligare och värdigare sätt att bemöta politiska motståndare på.
SvD Sydsvenskan SvT nsd Dagen
Föraktet mot nya partier som "hotar" komma in i Riksdagen är inget nytt. MP förlöjligades å det grövsta i början, det har motståndarna fått äta upp sedan. Jag kommer fortfarande ihåg en diskussion i TV mellan Gösta Bohman å ena sidan och Riksdagens två yngsta ledamöter 88-91, Åsa Domeij och Ylva Johansson (då V) å andra sidan och skrämdes av hans öppna förakt, hade dittills ansett honom vara en distinguerad äldre herre. Däremot var duellen mellan Westerberg och Domeij innan valet 88 en höjdpunkt, en verklig debatt och ingen smutskastning.
SvaraRaderaSedan kom ju 91 skräckexemplet NyD som varnades för, som det skulle visa sig med rätta. Det blev ett grekiskt budgetläge och ett underligt parti i sönderfall (jag behöver väl bara nämna namnet Bouvin...). I skuggan av NyD tog sig KD in i Riksdagen samtidigt utan skråmor, men de hade ju visat sig välartade redan innan och har redan haft Alf Svensson i Riksdagen genom samarbete med C.
SD hade med minnen från NyD och andra föregångare ett tungt hypotek att bära, men lika lite som jag skopar ut hela V för att det finns en del kommmunister kvar där skopar jag ut hela SD för att de finns en del med obehagliga rötter i detta parti. Och att bli kvitt dessa, inom både V och SD måste ju inte innebära en stalinistisk utrensning, människor kan ju ändra sin uppfattning, många inom V har lämnat kommunismen bakom sig som ungsomssynd, motsvarande händer säkert även inom SD.
Jag tror dessutom, och det sker ju redan, att vardagssamarbetet inom Riksdagen sliper bort en del av mobbningsbeteenden.
Thorsten:
SvaraRaderaJo i Riksdagen tror jag man försöker från båda håll i de olika utskotten,att söka finna SD`s hjälp.Men här sker det i det tysta..Först när frågan kommer upp för Riksdagens beslut,börjar det ju brännas för de 7-"demokratiska" Varför ??
Jo, då kommer vår vänsterinriktade press/media(Stats-TV) och deras aggresiva "rasistaktioner" och försök,att med alla stående medel smutskasta SD och allt samarbete !!!Reinfeldt och Mona bär här största skulden,(enligt min mening)efter deras katastrofalt låga valdebattsnivå !!!
Ja, S och M har säkert störst skuld i den uppkomna situationen, de mindre partierna känner lättare igen sig i en kamp mot marginalisering och negligerande och har därför lättare att vara mera avspända i relationen med SD!
SvaraRaderaFantastiskt bra skrivet!
SvaraRaderaVill ni veta sanningeon om MASSinvaidringen som kostar 34 + 46 miljarder per år med arbetslösa invandrare?
SvaraRaderaPI verkar VÄGRAR lämna ut uppgifterna?
Varför det?
Arbetslösa invandrare kostar 34 + 46 miljarder per år
Timbro - dumpa dyra svenskar - höj lönen på billiga invandrare
http://sannomin.wordpress.com/2011/06/08/sank-loner/
http://sannomin.wordpress.com/2011/06/04/arbetslosa-kostar-34-miljarder-per-ar/
Att sysselsätta arbetslösa invandrare med låtsasjobb 60 miljarder
http://sannomin.wordpress.com/2011/06/01/ar-du-beredd-betala-40-60-miljarder-for-latsasjobb/
Den som menar detta inte är sanningen om MASSinvandringen ska med FAKTA motbevisa!
Stort grattis Carina, dels för en bra skriven artikel men också att du nu uppmärksammas av PI. F-n du håller ju på att bli kändis! Skall bli spännande och se om detta medför att det blir fler aktiva läsare av den här bloggen. Och apropå det, vad är alla dina flygvärdinnekollegor någonstans? Dom är ju knäpptysta. Måste ju finnas någon som man kan försöka limma på ;-)
SvaraRaderaÄn en gång, grattis till ett väl utfört arbete.
/Plutten
Snyggt skrivet. Bra att PI finns :)
SvaraRaderaJag vill gratulera dig till din känsla för rätt och fel, tyvärr säger mina erfarenheter mig att du inte utgör ett typexempel av en medelsvensson... Jag har själv som SD:are, utan att ens vara aktiv, fått uppleva hur mina åsikter totalt har förändrat bemötandet mot mig från personer jag aldrig någonsin har haft något otalt med. Och jag börjar ärligt talat bli jävligt besviken över att människor som har känt mig hela livet plötsligt, mot bättre vetande, verkar tro att jag har blivit en avskyvärd person. Jag har, genom att bara deklarera mina sympatier i förbifarten, förlorat livslång vänskap. Och människor som jag förstår har hört talas om mina åsikter i andra hand har plötsligt bara ansträngda ansiktsuttryck till övers om man råkar stöta ihop. Ändå har jag aldrig ångrat att jag till slut valde att stå för mina åsikter som helt krasst bara handlar om att vi inte kan bibehålla en så hög invandring och att det måste vara de nyanlända som anpassar sig efter Sverige och inte tvärt om. Att folk sedan tolkar detta som att man gillar Hitler är så absurt att jag skulle vilja hånskratta dem i ansiktet om inte vansinnigheterna hade haft en sådan inverkan på min situation. Mest är jag besviken för att jag anser att de som hugger mot mig gör det av feghet och svaghet. De behöver absolut inte dela mina åsikter, men att dömma mig så kvickt kan bara handla om att de själva är så jävla rädda för att få utstå vad de själva gör mot mig. De "väljer sida" så jävla fort det bara går. Tänk inte efter, tänk inte på vem denna grabb alltid har varit. Fundera inte på om han verkligen är ett monster, släng bara första stenen så har du själv satt dig i säkerhet... Jag är stolt över att inte vara en av dom.
SvaraRaderaAnonym (21:46)
SvaraRaderaDe "vänner" som vänder dig ryggen,har aldrig varit dina ÄKTA "vänner".Det du beskriver är ett typiskt svenskt mönster,präglat genom många års indoktrinering,av socialisternas propaganda.-Alla skall tycka och tänka lika-.Brukar jämföra med en hink nyfångade kräftor,om någon försöker undkomma,genom att söka klättra uppåt,är hans "kamrater" fort framme och drar ner honom...Alla skall kokas kollektivt !!!!
Lars Å Månsson
SvaraRaderaTack, jag vet ju egentligen att det stämmer. Sen har man ju i ärlighetens namn vänner som inte har förskjutit en, utan som har nöjt sig med att slå fast att "de är mycket förvånade" över att jag kan rösta som jag gör. Sedan säger de utan att skämmas att de absolut inte tänker leta hus där det är "för mycket stök och invandrare". Sen finns det gudskelov några vänner som delar mina sympatier som man kan ha lite "stödsamtal" med. Även de vet vad det vill mena att ta skit för sin åsikt. Men men, jag vill inte låta som ett offer. De jag VERKLIGEN har all aktning för är de aktiva politiker som skall hantera detta offentligt. Jag begriper inte hur de orkar men är så fruktansvärt tacksam för deras uppoffran.
Anonym 21:46, jag känner igen tankegången. Jag är, tyvärr, återhållsam med att ge bevis för min omgivning om vad jag röstar på utom för mina närmaste vänner.
SvaraRaderaPå min arbetsplats vet jag inte hur de röstar, men om vi snackar om skola, vård och omsorg och samtalet hamnar om neddragningar inom dessa. Så brukar jag bara med en eller två meningar ställa frågan, ungefär så här:
Visst är det lustigt att det måste till nedskärningar när vi har råd att försörja 3:e världens alla fattiga??
Eller den klassiska när det gäller arbetsmarknaden: Hur kan vi behöva analfabeter och lågutbildade när våra ungdomar ej får några jobb som minst har gymnasieutbildning??
Två enkla frågor som visar det horribla i missbrukandet av skattemedel till ingen nytta.
Två frågor som inte behöver "avslöja" hur man röstar.
Man får hoppas att den som lyssnar till frågan tänker själv...hoppas ...hoppas...
Sen är det ju sjukt att man ens ska behöva fundera på hur omgivningen reagerar om man säger vad man röstar på.
Mycket roligt att fler och fler uppmärksammar detta "fenomen" att vi svenskar inte får rösta på vad vi vill utan att få omvärldens fördömande mot oss. Tror dock att denna utveckling är på väg att vända (född optimist).
SvaraRaderaPå nationaldagen hade vi ett officiellt möte med invigning av vår nya lokal och på detta möte dök ett antal nya ansikten upp. En som stack ut var läkaren som nyss blivit livstids medlem i SD och bestämt sig för att möta likasinnade. Han hade som 3-barnsfar och sin yrkesroll tvekat som alla andra men kände att tiden var mogen. Detta är i mina ögon ett väldigt starkt och modigt ställningstagade som vi alla bör inspireras över. Denna man kan i sin omgivning inte bara värva nya röster utan få slut på denna "ta-inte-i-tång-mentalitet" som i viss mån råder efter bla. Statsministerns uttalande. I ärlighetens namn skall nämnas att det ibland är våra egna hjärnspöken som ställer till det och det kan vara nog så jobbigt men det är bara ännu ett tecken på att den mediala hjärntvätten är svår att stå emot.
Till sist....Tack till Carina-Fina som med sin eminenta blogg gör det lättare för folk att känna igen sig i sina tankar och därför lättare våga prata om dessa på fler ställen än runt köksbordet.
/Henrik P.
SD Halmstad
Tack alla! Det känns varmt och gott!
SvaraRaderaPlutten, min vän, limma på mina flygiskompisar? Då får du nog besöka FB istället!!
Men du är säkert ett kap, så om nån flygis smyger omkring här på bloggen - kom igen! Ett telefonnummer till en riktig Man vid namn Plutten, full av den ädlaste charm och humor!
Du kallar det mobbing, jag kallar det undersökande journalistik. SD är ett av riksdagspartierna och då får de också tåla att bli granskade.
SvaraRaderaUndersökande journalistik är när man granskar partierna och deras förtroendevalda och då ska SD skonas lika lite som andra partier eller kungen. Men detta är inte samma sak som att vi, som inte sympatiserar med SD, ska ta oss friheten att se ner på dem som sympatiserar med detta parti. En släkting eller kollega blir ju inte en sämre människa bara för att hon/han sympatiserar med ett parti långt ifrån de egna värderingar!
SvaraRaderaFörföljelse, hån, trakasserier, uteslutning är mobbing.
SvaraRaderaOch har inget med undersökande journalistik att göra.
Över huvud taget.
Du har härmed fått en ny besökare som gillar din sida. Den andas sant civilkurage och en stor klokskap. Bra att du lyfter fram förföljelse av SD-medlemmar.
SvaraRaderaLäs gärna mer om hur media styr informationen, invandringskritiker stigmatiseras och hotas:
http://snaphanen.dk/2010/11/07/s%c3%b8ndagskronik-de-sanningsfientliga/
UncleBob
UncleBob, mycket välkommen hit, jag hoppas du delar med dig av dina tankar i många kommentarer!
SvaraRaderaDet gläder mig speciellt att vi båda delar vurmen för det utdöende civilkuraget.
Underligt att ett parti känner sig mobbat när partiets politik är att skicka bort vissa människor från Sverige.
SvaraRaderaAnonym. Vilket är mest mobbing att bjuda in till fattigdom, kriminalitet och massarbetslöshet i getton, eller förhindra att vi tar emot fler än vi orkar hjälpa?
SvaraRadera