tisdag 3 maj 2011

Jag HATAR bakslag!


Dagens Nyheters dikt idag sitter som en iskall smäck:

"I nyköpt, vårlig klädedräkt,
i sommartunn kavaj,
begrundar vi en trist aspekt
av vad som kallas "maj".
Knappt syns vår levnad helt perfekt
förrn plötsligt allt blir paj
och vinterns köld syns återväckt.
Ja, nog är detta ganska fräckt.
Så vidrigt falskt av maj."

Holmberg

7 kommentarer:

  1. Thorsten Schütte2011-05-03 19:02

    Efter en april som på många håll i Sverige bröt rekord får man väl acceptera några smällar, det hör till (och skapar ett samtalsämne för alla paraplyfolk norr om alperna).

    SvaraRadera
  2. Trodde att min tro på våren kunde försätta berg....

    SvaraRadera
  3. Är ingen "väderspåman" men min ovetenskapliga erfarenhet säger att blir det väldigt varmt i början av maj så brukar sommaren bli regnig och kall.Så OM ovannämda teori stämmer så ska vi kanske vara glada över att det inte är så varmt just nu./Petter

    SvaraRadera
  4. Thorsten Schütte2011-05-03 21:58

    Petter har en poäng. En varm senvår och försommar över mellersta och norra Europa värmer upp landmassan så mycket att temperaturskillnaden till det kalla havet lagom till skolavslutningen puttar i gång lågtryckstrafiken, "sommarmonsunen". Och vice versa: Maj blöt och kall fyller bondens lada all...

    SvaraRadera
  5. Okeido, vi får vänta och hoppas.

    SvaraRadera
  6. Ulf Hjertén2011-05-04 10:03

    Mina vårintryck från Labro ängar kan inte några dagars svala majvindar ta ifrån mig:

    KUNGAHÄLSNING PÅ LABRO

    En ring av rödlila klockor
    hälsar dig när du stiger
    ut på strandängarna under
    sånglärkors cirkus.

    De konungsliga liljorna
    räknar med dig människa
    och hoppas att du i vördnad
    tar emot skapelsens gåvor.

    Spröda, oskyddade
    möter de dig ringande med
    vårens och livets toner
    för kärlekens skull.

    Liljor och lärkor
    tror mer på givandets glädje
    än skövlandets egensinniga
    samlarambitioner.

    SvaraRadera
  7. Thorsten Schütte2011-05-04 14:19

    Mycket fint och stämningsfullt, Ulf!

    SvaraRadera