fredag 11 februari 2011

Det har jag alltid vetat.


Ny studie visar att vi svenskar är olika genetisk. Människor från södra och norra Sverige är inte så nära släkt som man hittills trott. Och vi liknar britter och tyskar mer än finländare.

Nån som blir förvånad? Du behöver bara sätta dig på ett inrikesflyg mellan Ängelholm/Helsingborgs flygplats i söder till Kiruna flygplats i norr.
Det är monstruös skillnad i tempot.
Om man säger så.
Nån studie behövs inte, det räcker med den flammiga stressklådan en skåning får i väntan på att norrlänningen ska fatta beslut om kaffe eller te.

5 kommentarer:

  1. Thorsten Schütte2011-02-11 12:07

    Javisst finns det genetiska skillnader och minst är den mellan nordtyskar och svenskar. Detta gäller dock främst egenskaper som påverkas av ganska få gener/mutationer som hudfärg, anlag för vissa sjukdomar mm. Sociala beteenden och språk är så komplicerade att de behövs många bakomliggande gener och därför de genetiska skillnaderna där obetydliga, inlärning är mycket viktigare. Och att finnarna har förhållandevis många genetiska skillnader stämmer, dee är också förvånansvärt homogena (små genetiska skillnader sinsemellan) vilket tyder på att populationen har passerat en genetisk flaskhals (mycket liten population). Och att språket följer genetiken är inget generellt samband, i Rumänien t ex finns ingen genetisk skillnad mellan ungersktalande och rumänsktalande. Generellt är det så att vid erövringar har överklassen bytts ut/fördrivits, mellan den vanliga befolkningen har stannat kvar, men ofta bytt språk och/eller religion. Fullständig etnisk rensning är ett modernt påfund. Jesus delar sannolikt fler genar med dagens palestinier än med dagens israeler.

    SvaraRadera
  2. Thorsten, jag är mycket stolt över att vara besläktad med en så vis och allomkunnig man som du.

    SvaraRadera
  3. Thorsten Schütte2011-02-11 13:17

    Tack! Det finns flera intressanta sammanhang. Det är inte bara så att Island och Irland skiljer sig med endast en bokstav, dessutom är islänningen väsentligen barn av nordiska män (vikingarna) och keltiska kvinnor (bortrövade irländskor). Ett liknande, om än mindre tydligt inslag av detta finns även hos danskarna (som ju oftare än svenskar eller tyskar har rött hår, ett keltiskt arv). Allt det här är mycket intressant så länge man inte drar för långa växlar på det. Generellt sett är nämligen den genetiska variationen hos arten homo sapiens mindre än hos de flesta andra arter. Vi är alla syskon! Genetikens störste betydelse blir allt mera målinriktad behandling av sjukdomar, har kan även små genetiska skillnader vara helt avgörande för val av behandling och medicinering!

    SvaraRadera
  4. Thorsten du är vad man hemma kallar en s.k scheisskluge...Har du kanske doktorerat inom "genetiken"..Att jag yttrar mig i denna fråga,beror på att du tabubelade mina försök att peka just på generna,för en tid sedan.Men visst tror jag du rätt i mycket av ditt inlägg..Men när det gäller vår Herre Kristus gener avstår jag att gissa hierkunft...

    SvaraRadera
  5. Thorsten Schütte2011-02-11 17:34

    Lars! Jag har ofta funderat på, om jag vore ung en gång till, vilken vetenskaplig bana jag då skulle välja. Meteorologi/högspänning/järnväg igen eller genetik/biokemi/bioinformatik? Jag tycker det sistnämnda är oerhört spännande, de frågor som fascinerar mig mest är det som är relaterade till att det behövs så få gener för färg, form, struktur, utseende o s v och att det överhuvudtaget är så få. Människans arvsmassa ryms på en CD-rom!
    Och vår Herre Jesus Kristus, då spetsade jag till det, men för att inte förlora sig i teologiska diskussioner kan vi ju ta hans lärjungar i stället.

    SvaraRadera