Jag förstör marknaden.

Att köpa en sak man vill ha? Enkelt . Gå in i en affär, välj, betala i kassan och gå hem nöjd.
I Thailand? No-no-no-no-nope.
Björn har samma taktik som de flesta här, man går in till handlarn, ger ett skambud på saken man vill ha, får en räkneapparat i huvet som skriver dubbelt så mycket. Då skriver du tillbaka ett nytt bud, och så håller ni på ett bra tag, fram och tillbaka, fram och tillbaka. När handlarn verkar ha nått sin smärtgräns, så ska du börja röra dig mot dörren. Sakta - sakta, i väntan på att handlarn ska få panik över den ogjorda affären, och rusa efter dig, för att ge med sig.
Jag kan inte.
Jag blir generad. Det handlar ju om ett par kronor bara.
Så jag betalar nästan alltid vad det kostar, Björn säger att jag förstör marknaden för alla svenskar i Thailand.
Och visst, jag fattar ju, när handlarn börjar bocka sig till golvet, öppna alla dörrar för mig, och önska mig så innerligt gärna och varmt, väldigt varmt välkommen tillbaka, då är det nog så att jag betalt alldeles åt skogen för mycket.