Per Gudmundson, med säker espri, ställer den för Sverige avgörande frågan i Bulletin:

-"Hur löser vi slutförvaret av Miljöpartiet?"

Per Gudmundson i Bulletin: 

-"Okontrollerat kan Miljöpartiet ha svåra skadeverkningar. I Stockholms stad förgjordes den förra politiska majoriteten av långvarig kontakt med Miljöpartiet. Nu är samma syndrom på väg att drabba det nya styret.

Allmänhetens oro är förståelig. Gemene man har med rätta frågat sig vad man egentligen kan göra för att bli av med detta Damoklessvärd. Varför kan inte politikerna lösa problemet? Hur man än röstar, står ju Miljöpartiet där!

Nu ser det alltmer ut som att problemet kommer att få sin naturliga lösning. Avvecklingen sker på marknadsmässiga grunder.

Frågan om slutförvar kvarstår dock. De mest kraftfulla elementen, som Birger Schlaug och Per Gahrton, har sannolikt upp till tiotusen års halveringstid. Detta lär inte kunna tämjas ens av en kompakt ingjutning i socialdemokratisk betong.

Men det finns en ljuspunkt.
I små doser behöver Miljöpartiet inte vara farligt. Det är ett trösterikt besked. Mycket talar nämligen för att rester av Miljöpartiet kommer att finnas kvar även efter en avveckling. Särskilt i de tättbefolkade storstäderna och i laboratoriemiljöerna i våra universitetsstäder har Miljöpartiet fått starka fästen. Där kommer man att få leva med Miljöpartiet i överskådlig tid.

Detta kräver dock mycket låg koncentration. Här har alla och envar ett ansvar. Den som upptäcker rester av Miljöpartiet i sin närhet måste agera försiktigt och inte sprida den aktiva substansen, själva fridolinet, vidare. Här måste man låta naturen ha sin gång.
Det är avveckling, men med förnuft."