Man är inte självförsörjande för att man varit satt i sysselsättning i 1 tim/månaden.

Kolumnisten Johan Eklund skriver på Bulletin om skillnaden mellan sysselsättning och självförsörjning: Den ekonomiska integrationen fungerar betydligt sämre än vad den officiella sysselsättningsstatistiken ger sken av.


Ett utdrag ur Johan Eklunds unika text:

-I forskningsrapporten ”När blir utrikes födda självförsörjande?” definieras självförsörjning som fyra prisbasbelopp, vilket idag motsvarar en årlig bruttoinkomst på ungefär 190 000 kr eller knappt 13 000 kr i netto per månad. Gränsen är medvetet satt under de kollektivavtalsmässiga lägstalönerna men över OECDs fattigdomsgräns.

 Denna definition ger oss en helt annan bild av arbetsmarknadsläget, och framförallt av den ekonomiska integrationen av utrikes födda, än vad sysselsättningsstatistiken ger oss. 

Under perioden 1990–2016 tog det, efter ankomst till Sverige, i genomsnitt fyra till fem år för hälften av utrikes födda att nå sysselsättning. Motsvarande siffror för självförsörjning låg på 12 till 13 år. Det går med andra ord att säga att den ekonomiska integrationen fungerar betydligt sämre än vad den officiella sysselsättningsstatistiken ger sken av.

Det är i synnerhet utrikesfödda som uppvisar en låg självförsörjningsgrad. En majoritet av utrikes födda i arbetsför ålder har under perioden 1990 till 2016 inte uppnått självförsörjning. I slutet av denna period saknade drygt 600 000 utrikes födda i arbetsför ålder – det vill säga 20 till 64 år – självförsörjning.

 Räknar vi på alla individer i Sverige – inrikes och utrikes födda – visar det sig att nästan två miljoner människor i arbetsför ålder inte når upp till denna självförsörjningsgräns. Sämst ser situationen ut för människor med ursprung i Afrika och Mellanöstern, bland dessa grupper var 38 respektive 36 procent självförsörjande. Bland inrikes födda och människor från våra nordiska grannländer ligger motsvarande siffra på 73 procent.

Den låga självförsörjningsgraden är stort problem. De samhällsekonomiska kostnaderna för invandringen är givet detta ansenliga och prognostiseras växa under kommande årtionden, bland annat med stor inverkan på kostnaderna för pensionssystemet. Mer om detta i en kommande krönika.

För att komma till rätta med den låga självförsörjningsgraden och för att ge en rättvisande bild av det ekonomiska utanförskapet behöver Sverige både komplettera den officiella sysselsättningsstatistiken med statistik över självförsörjning samt, med detta som utgångspunkt, även införa ett självförsörjningsmål för den ekonomiska politiken.