Ivar Arpi blottar strongt sitt helvete. Och megäran Ann Ramberg gör som dagens 14-åriga barnarånare - förnedringspissar på honom.

Den här texten från Anne Rambergs blogg är lång, men måste läsas. Varje ord i texten visar på hur inbilsk och grandios Anne Ramberg är. Det lyser mellan raderna hur i Anne Rambergs värld bara så fina/goda människor som Anne Ramberg själv och vänsteraktivisten Helle Klein kan drabbas av näthat, det är faktiskt så att det är bara dem det kan vara synd om. 

Här försöker Anne Ramberg - who? -karaktärsmörda en av Sveriges mest välrenommerade, raka, hederliga, yrkesskickliga journalister, i ett slags påhittad ordfajt där Anne Ramberg känner sig nödd att befläcka Ivar Arpi. 

Allt för att ingen skam må falla på den pösiga Anne Ramberg själv - det är ju trots allt hon som är Solen som allt rör sig runt.

-"ARPI – EN ELEFANT I PORSLINSFABRIKENFEBRUARI 8, 2020AV ANNE RAMBERG, utdrag:

-"Jag har många gånger kritiserat Arpi här på min blogg och i andra sammanhang. Jag har menat och menar att Arpi ofta ägnar sig åt populistisk och försåtlig argumentation. Arpis popularitet i vissa kretsar beror enligt mening på att han förser de redan frälsta med lämpliga argument och sållade fakta som tilltalar dem som vill få sina fördomar bekräftade. Detta är vad jag kallar ett populistiskt förhållningssätt. Arpis ledare idag bekräftar detta. Den innefattar ett grepp som jag menar är kraftigt osakligt. Han väljer nämligen att bunta ihop sina verkliga och förmenta fiender i samma grupp, tydligtvis för att på så sätt försöka smutskasta dem som bara inte delar hans åsikter med dem som dessutom hotat och förtalat honom. I mitt fall, tycks motivet för sammanbuntningen vara att jag menat att Arpi stundom haft en populistisk framtoning. Jag betackar mig för att buntas ihop med dem som hotat Arpi. Han får nog även framgent tåla att bli kritiserad för sin ofta försåtliga argumentation till exempel i frågor rörande asylrätt, muslimer och invandrare. 

I Arpis arsenal ingår också att han på Twitter retweetar personer med mycket utmanande attityder och åsikter. Om man gör så finns alltid risken att omvärlden uppfattar att man i någon mening delar den åsikt man retweetar med mindre man samtidigt tar tydligt avstånd från budskapet. Detta gäller särskilt om man som Arpi regelmässigt retweetar ytterkantsdebattörer som Hanif Bali. Man måste välja sitt sällskap. Och det har Arpi gjort.

Man kan också, och samtidigt, förundras över hur en begåvad journalist kan förmå sig att skriva en text som så fullständigt bortser från hur han själv uppträtt de senaste åren. Arpi skriver: ”Ironin är att de som varnar för polarisering inte tvekar att polarisera själva. De höjer tonläget, höjer insatserna”. Jag undrade för ett ögonblick om Arpis upprördhet och självömkan var ironisk. Men, att döma av hans kommentarer på sociala medier så förefaller det inte förhålla sig så. Aningslöst kan man möjligen tycka. 

Denna brist på självinsikt som SvDs ledarskribent ger uttryck för är förvånande.Ty, Arpi har i själva verket, i gott sällskap bl.a. med den moderate riksdagsmannen Bali, varit närmast instrumental i den hetsiga stämning som på senare år utvecklats på sociala medier. De har medvetet använt sina svansar för att driva kampanjer och förlöjliga människor. Kampanjen mot Sydsvenskans Moa Berglöf för bara någon vecka sedan bär syn för sägen." 

HU vilken vedervärdig text som blottar en enfald som bra drabbar personer som lever på att polera sitt eget monument. Anne Ramberg är dessutom för blåst för att inse att allt hon beskyller Arpi för, gäller i högsta grad Anne Ramberg själv.