Det enda jag vet är att det inte behövs fler extremfeminister, genuscertifierade och åsiktsförtryckande värdegrundsfanatiker.

Fredrik Kärrholm, SvD: Lag utan ordning.

"Svea hovrätt fastslog 2016 att sådana förolämpningar är olagliga, men det har gjort liten skillnad i verkligheten. Livsstilskriminella låter sig inte avskräckas av de små bötesbelopp verbala attacker kan medföra. Någon befogenhet att arrestera finns inte. I praktiken är poliser maktlösa.

Domare har inte mer att sätta emot. Den maximala boten för rättegångsförseelse är 4 000 kronor, vilket är ovidkommande för en grovt kriminell med stora skulder hos Kronofogden. Att visas ut ur rättssalen är en tam markering – och inte alltid möjligt. I normalfallet finns ingen vakt i rättssalarna.

Flatheten känns igen från skolvärlden. Lärare har begränsade befogenheter och Högsta domstolens avgörande från tidigare i år, om fysiska ingripanden mot elever, har knappast gjort lärare mer benägna att agera resolut. I det maktvakuum som uppstår härjar elever. Skolinspektionens rapporter är i stora stycken skrämmande läsning.

Brottsförebyggande rådet har nyligen granskat ordningsstörningar på bibliotek och i simhallar. Det konstateras att trakasserier är vanligt förekommande. I rapporten framgår osäkerhet kring hur ”stökiga” situationer ska hanteras. Det framträder en bild av eftergivenhet.

Mönstret är tydligt: Sverige har svaga auktoriteter. Problemet är inte bara otillräckliga lagliga befogenheter, utan även en mesproppsmentalitet – i bjärt kontrast till ordningsskapande nolltolerans och tydliga konsekvenser. Resultatet ser vi i form av anti-socialt dominansbeteende likväl som grova brott."