Professor Bo Rothsteins debattartikel gav mig en stund av klara tankar.
Jag läste och konstaterade att det finns väl utbildade, bildade, historiskt kunniga, insatta, extremt kloka och välformulerade debattörer med kurage kvar i Sverige.
Bo Rothstein, professor i statsvetenskap Göteborgs universitet, om kravet på inkvotering på SR.
- Drivet av antisemitism.
Det är inte första gången krav på numeriska kvoter grundat på härkomst ställs. Först ut i Europa var Ungern vars parlament 1920 beslutade om sådan politik som kom att gå under beteckningen ”numerus clausus” och som gällde procentandelen judiska studenter vid landets universitet.
Argumentet var att ungrare som etnisk grupp diskriminerades vid antagning till universiteten av den relativt stora gruppen akademiker av judisk härkomst. Drivet av en uppflammande antisemitism i vilken inte minst Katolska kyrkan intensivt deltog, infördes denna lag om att härkomst skulle vara ett kriterium för högre utbildning.
På trettiotalet gick man vidare och beslutade om liknande procentsatser för många olika yrken som till exempel advokater, läkare, journalister, skådespelare, banktjänstemän och så vidare, där gränsen för antalet utövare med judisk härkomst först lades till tjugo procent och senare sänktes till sex procent.
Det visade sig emellertid inte helt enkelt att faktiskt genomföra denna slags gruppkvotering. Det första problemet man stötte på i Ungern var om det var religion eller blodsband som skulle räknas. Det fanns till exempel en inte obetydlig grupp judar i Ungern som konverterat till katolicismen och frågan var vad de skulle räknas som.
Efterhand övergick man till blodsband, men inte heller detta var enkelt att genomföra. Dels fanns det inget särskilt register över medborgarnas etnicitet, dels uppstod frågan om ”hur mycket blod” som skulle räknas in. Båda föräldrarna, eller bara en eller kanske det räckte med bara en far- respektive morförälder?
--------
Som många har påpekat är det alltid vanskligt att en persons etnicitet skall väga tyngre än kompetens för det arbete som skall utföras. Ett annat och måhända svårare problem med att införa ”numerus clausus” är att etnicitet inte är det enda förhållandet som kan ge upphov till diskriminering. Den svenska diskrimineringslagen räknar förutom etnicitet upp ytterligare sex olika diskrimineringsgrunder, nämligen kön, könsöverskridande identitet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Eftersom ingen av dessa diskrimineringsgrunder utesluter någon annan så blir antalet gruppindelningar mycket stort. Det är inte helt enkelt hur man skall räkna men man kan tänka sig följande.
Kön och könsöverskridande identitet blir rimligen fyra. Vi har sju mera omfattande religioner, och för sexuell läggning kan man kanske räkna med fem varianter. Vad gäller funktionshinder kanske tre grader (lätt, medel och svår), och för ålder möjligen två (antingen är man för ung eller för gammal eller är man alldeles lagom gammal). Samt då etnicitet vilket enligt de som undertecknat skrivelsen blir minst fyra. Även om, det medges, vissa kombinationer är tämligen osannolika ger det inte mindre än 5040 olika grupper som bör kvoteras in.
Att införa ett ”numerus klausus” system som gjorde att alla dessa grupper blev anställda i proportion till hur stor andel de utgör av hela befolkningen skulle definitivt skapa ett byråkratiskt mardrömsscenario vilket skulle leda till att även andra åtgärder för att minska graden av diskriminering skulle förlora politisk legitimitet.
Det är dessutom nog många som inte önskar att uppgifter om till exempel deras sexuella läggning, funktionsnedsättning eller religion återfinns det officiella befolkningsregistret eller i företagets dito. Kanske anser många, vid en närmare eftertanke, att detta gäller också för ens etnicitet.
Tack professor Bo Rothstein för utbildningen i vad som händer i ett historielöst samhälle, när missunsamhet och maktbegär åter gapar högst.
Fast gällande Ungern så fanns det nog ändå ganska rimliga skäl för detta.
SvaraRaderaBegrunda följande, att man hade just
blivit fråntaget två tredjedelar av sitt territorium (obs.ej förlorat i strid!) av segrarmakterna efter första världskriget (trianon fördraget), där åtskilliga miljoner etniska ungrare helt plötsligt hamnade som minoritet hos deras tidigare grannländer!
Detta utgjorde således att i "nya lilla Ungern" blev koncentrationen av
judar i förhållande till kristna ganska drastisk på universiteten och
bland samhällsbärande högstatus yrken.
Utöver detta så bör även nämnas att efter kriget och dess särdeles grymma orättvisa efterspel för landet, så kom makten (om än kortvarigt) i händerna på en hårdför kommunist tillika juden Béla Kun som ville sammanföra Ungern med Sovjet!
Och även idag har vi den amerikaniserade ungerska juden George Soros att tampas med, som även han vill förgöra Ungern (samt alla andra europeiska nationer och USA m.fl) ska tilläggas!
För hundra år sedan fanns ju ännu inte det återuppståndna staten Israel och det var väl klart att judarna säkert ville skapa sig ett "stronghold" i diverse länder där de trivdes och var många!
Tycker inte det behöver vara nå'n egentlig bakomliggande antisemitism, bara för att man värnade sitt egna kvarvarande förkrympta folk som en kristen nation.
Två historielektioner som lär mig att den kvarvarande etniska sekulariserade gruppen svenskar kommer att få kämpa för att bli inkvoterade såvida de inte konverterar.
SvaraRadera- En tanke med grund i kristna - värderingar; Må den kristne guden förbjuda. Någon hjälp från den Svenska Kyrkan lär inte komma såvida inte det blir ett (bildligt) blodbad i Storkyrkan.