Statsminister har haft vidöppna ögon hela regeringsperioden, ändå lallat runt som ett blindstyre.

Ivar Arpi, utdrag ur ledare, SvD, Hur blev Sverige ett paradis för gangsters? 

Med vidöppna ögon. I november 2019 sitter Stefan Löfven i Agenda. En kvinnlig läkare har nyligen skjutits ihjäl i Malmö, medan hon bar på sitt nyfödda barn. Programledaren Anders Holmberg pressar statsministern på varför det är just i Sverige som den grova kriminaliteten ökat så mycket. Varför är det här det skjuts och sprängs, och inte i Danmark och Tyskland? 

”Vi kanske inte såg det komma”, säger Stefan Löfven till sist, och fortsatte: ”Vi hade ett annat dödligt våld i Sverige förut som nu har minskat medan andra länder hade den här typen av problem. Och vi såg nog det inte riktigt komma att också Sverige skulle kunna få den utvecklingen.”

Men när man läser "Gangsterparadiset – så blev Sverige arena för gängkriminalitet, skjutningar och sprängdåd” (Bokförlaget Forum) av Lasse Wierup, mångårig kriminalreporter på DN, är det alldeles tydligt att det inte är brist på information som har varit problemet. Informationen har funnits sedan spiralen nedåt påbörjades på 1990-talet. Polisen har berättat, journalister har skrivit och politiker har vetat. Det som har saknats har varit den politiska viljan att agera, trots alla varningar, alla utredningar, all statistik.


Medan våra grannländer agerade släpade våra regeringar fötterna efter sig.

Ta ditt ansvar, Löfvén , ta din regering och försvinn, utlys nyval nu.