Svenska mammor som hjärntvättats av Dan Eliasson och svensk värdeundergång.
Utanför förskolan Kråkan i Malmö sköts en man i 50-års åldern ihjäl med flera skott - halv nio på morgonen, de små barnen satt lyckligtvis ovetande och åt frukost inomhus. Två mammor står utanför i lätt chock och berättar framför TVkameran.
Mamma A: -"Nånting måste göras så att de inte får tag i vapen och att de får ett bättre liv."
Mamma B: " Men samtidigt känner jag att det är så otroligt många utsatta ungdomar, som uppenbarligen inte känner att det finns möjligheter till nånting annat än kriminalitet. Jag önskar att Malmös skolor blev bättre, att det fanns nån som kunde plocka upp de här unga människorna in i nånting annat. Men jag blir ju arg också, det är så jävla empatilöst att skjuta utanför en förskola kl halvnio på morgonen."
De här mammorna har valt att bo i en stad där en förlupen skottsalva vilken dag som helst kan döda dem, deras barn, och andra oskyldiga.
När nu detta osannolika mardrömsscenario möter mammorna mitt på ljusa dan, så står de till synes lugnt resonerande och vi hör alla att de noga lärt sig sin svenska värdegrundsläxa. Visst kan de få bli lite arga över "empatilösheten" av "valet av plats och klockslag", men i grund och botten är båda mammorna fyllda av omsorg för de som i svensk nutid anses som offren, dvs de kriminella.
Båda mammorna önskar de unga (50 år, multigangster) "ett bättre liv", att dessa "ungdomar" ska få "bättre möjligheter", "bättre skolor" och "nån som plockar upp dem".
Jag blir som vanligt chockad och mörkrädd varje gång jag lyssnar på det monotona tugget från värdegrundszombier.
Sanningen är den att vi lever i det postindustriella samhället med automatisering och höga krav på kompetens. Jag är inte säker på att alla skickliga yrkesarbetare som invandrade under den industriella epoken skulle klara av dagens arbetsliv. De nyanlända som kommer ifrån områden där det genetiska lotteriet inte varit så lyckosamt och som kompenserat det med attityder skulle ha svårigheter att flippa hamburgare så hur de skulle få ett drägligt liv utan kriminalitet är svårt att se i det framtida Sverige där snällismen fått ge vika för realismen.
SvaraRaderaPehr G. sa i ett ögonblick av klarsyn att det är inte brist på angelägna uppgifter utan finansieringen av dem. Här har vi hundratusentals, om inte miljontals, som går på bidrag. Genom att dra in bidragen och erbjuda beredskapsjobb med en betalnings som gör att de nätt och jämt går runt slipper vi dolt ulandsbistånd på köpet.
Vi behöver röja kraftledningsgator, längs järnvägen, rensa sly och döda träd i skogen, med mera, med mera. Om det mot all förmodan skulle bli brist på arbete kan vi alltid bygga vägar och järnvägar med hacka, korp och spade som förr.
En mycket god tanke, vi behöver allt det där. Men tror du att dessa kriminella utanförskapaområdesmänniskor skulle byta knarkförsäljning mot beredskapsarbete? Hur skulle det gå till? Vad måste till?
RaderaMalmö har ju redan provat ge dom kriminella fina lägenheter och fjällresor. Ge dom ännu mer verkar vara vad fom här kvinnorna tycker. Den mördade körde omkring i en Jaguar, kanske Malmö kommun som bidragit med pengar.
SvaraRaderaDe tycks inte vara glada ändå.
RaderaJag tänkte precis som du, att de tyckte att det egentligen inte var mördarens fel utan att han var ett offer själv, för det svenska samhällets tillkortakommanden. Jag saknade bara handhjärtan men de var kanske för skakade för det.
SvaraRaderaFör övrigt blev det bara en pytteliten notis i GP, långt in i tidningen.
Personligen känner jag mig ändå lättad över att den farligaste mannen i Malmö, enligt polisen, äntligen hamnade där han hör hemma, två famnar under jorden.
Läskigt eller hur, när man ser till synes vanliga människor bara tänka och rapa ur sig regimtillåtna tankar och fraser. Rys.
RaderaEtt fackeltåg i mörkret skulle sitta fint. Det finns nog några gråterskor att hyra in. Kanske MP ställer upp med rökfria facklor.
SvaraRaderas