En vänsterpartist påstår sig ha blivit våldtagen. En SDare påstår att hon för fem år sen blev sexuellt attackerad - media går i fyrverkeri- och konfettilimbo.

19 anmälda våldtäkter per dag i vår nya kultur. Och regering, polis och journalister tiger.

Katerina Janouch: 
Sverige är tyvärr idag ett paradis för våldtäktsmän. Det är fritt fram att våldta kvinnor, barn, flickor, pojkar, män. Det är fritt fram att förgripa sig på oskyldiga, värnlösa, svaga. Det är okej att hoppa fram i mörkret och ge sig på en intet ont anande människa, ta för sig av hennes kropp, utsätta henne för ett vedervärdigt brott som lämnar djupa sår i själen och många gånger även på och i kroppen. 

Bakom alla dessa rubriker, de små notiserna, kanske bara fem rader långt bak i tidningen, döljer sig chock, förtvivlan, skräck, blod, saliv, sönderrivna kläder, ansikten nertryckta i marken, hugg, slagg, avslitet hår, brutna naglar, smärta, tårar, skrik, dödsångest, gråt, vädjan, sadism, forcerade kroppsöppningar och trasiga slemhinnor, risker för smitta, hot, brutalitet, panik. 

Bakom dessa notiser som snabbt försvinner i mediebruset och som de flesta av oss knappt ens orkar ta in längre finns småbarn som inte vågar somna om kvällarna, som gråter och vägrar ha ljuset släckt, som blir skygga för främlingar, som får ärr både i sinnet och på huden.

Som vanligt går de mördande männen före. De prioriteras. I feministiska Sverige prioriteras ständigt män. ”Sweden refuses to deal with the tragedy of rape” skriver Michael Moore i sin text från 2010. Ja, Sweden är extremt. Från landet där den svenska synden frodades på 60- och 70-talet, till landet där kvinnofriden avskaffades 2016-17.

Moore avslutar sin text med en uppmaning till regeringen: Get to work doing the job you’ve so far refused to do: Protecting the women of Sweden.

Jag säger detsamma. När tänker ni börja skydda oss?När tänker ni ge oss Kvinnofriden tillbaka?När införs en nolltolerans mot våldtäkter? Vi har inte en dag att förlora.