onsdag 9 december 2015

- Nej, så här får det inte vara. Så får det verkligen inte vara.

Fryshusets kriminella, bl.a grova misshandlare, rånare och våldtäktsmän är de som väntas skapa positiv samhällsförändring i ghettona, där grillkorvspolisen och samhället har gett upp och backat ut. Politikerna visslar en truddelutt och tittar åt andra hållet. - Vi visste ingenting, vi visste aldrig nånting, vi vet aldrig nånting.

Chefen för förebyggande ungdomsinsatser i Rinkeby / Kista stadsdelsnämnd, Susanne Tengberg, är råmodellen för politiker och andra maktpersoner som ställs mot väggen i UG. Som en tolvåring som påkommits med att smygröka, fladdrande blick, lätt bedjande uppsyn, rodnad på kinder och hals, nervöst smygpillande med papper eller penna , och ändå i villfarelsen om att de behåller sin "värdighet".

Typ, om jag bara erkänner och ser snäll ut på TV, så slipper jag undan. Sen kan jag fortsätta precis som igår i lugn och ro.

4 kommentarer:

  1. Sakta men säkert faller utopin angående Sveriges förträfflighet sönder eller läs: Verkligheten kommer i kapp lögnerna.

    Allt handlar om sitt eget arbete och att rädda sitt eget skinn. Det spelar nämligen ingen roll om man själv anser att man gör ett bra jobb, det är vad som verkligen sker som är det väsentliga.

    Tyvärr är Uppdrag Gransknings grävande bara en bråkdel av ineffektiviteten i Sverige i dag. Det här förekommer precis överallt.
    Visst är det sant, allt kommer att fortgå som vanligt för vårt samhälle. Inga förändringar förrän slutpunkten när det bokstavligen går åt helvete.
    Vi kan inte förändra till det bättre, längre. Vi förlorat den förmågan...

    SvaraRadera