tisdag 17 februari 2015

Vi måste höja våra röster för att höras.

Pernille Vermund  Den korte avis, DK:

Har vi övergivit oss själva?

Efter terrorattentatet i Köpenhamn står danska politiker i kö för att förklara för oss att vi måste stå enade i kampen för vår demokrati - att vi inte ska fega ur och underkasta oss. Och medierna är löpsedelsupprörda över dödsangreppen på vår frihet. Det är lovvärt.

Men att döma av både politikers och mediers underdånighet, så har terroristerna redan vunnit. Alla behandlar attentatets förmodade orsak som ett ruttet ägg.
Ingen vågar offentligt beskriva det uppenbara sammanhanget med islam - och ingen vågar visa teckningarna som sägs vara orsaken till skotten i Krudttønden.

Vi har utvecklat ett samhälle, som sätter likhetstecken mellan kritik mot islam och kritik av samtliga muslimer. Och vi har utvecklat ett samhälle där samtliga medier skriker ut nyheter om mord och terror som har orsakats av EN TECKNING utan att gå till botten med anledningen. Bägge delar är sjukdomstecken. Vi måste komma ihåg att en satirteckning av en hund med turban INTE är ett dödande vapen, och att kritik av en religion INTE är detsamma som kritik av alla som betror sig till den. 

Våra politiker bör gå främst i kampen för vår kultur och våra grundvärderingar. Inte sist.


3 kommentarer:

  1. Beröringsskräck är inget som gynnar ett samhälle. Religion och Islam i synnerhet är idag ett förlegat sätt att leva. Man kan gott vara andlig och ha sin tro men att som muslimer kräva särbehandling vart de än vistas pga sin religion får inte accepteras mer. Vill de leva som de alltid har gjort så finns det en massa andra länder där de kan göra så. Kan bara dra ett kort exempel: i min dotters förra skola så kommer det då och då ett gäng med nya elever. De flesta är muslimer och dessa ska ha speciell mat (vi vet vad detta gäller), de ska gå ut ur klassrummet och be 5 gånger om dagen. Flickorna behöver inte vara med på gymnastiken. ingen huvudbonad är tillåten i klassrummet (förutom för muslimerna). Dessutom kan de göra precis vad de vill för läraren vågar inte säga till dom någonting alls, antar att det är rasiststämpeln hon är rädd för. Om dessa nyanlända hamnar utanför och ingen vill vara med dom är inte konstigt alls. när ingen kritik mot de nya gökungarna får göras, när de behandlas olika (enligt skolans plan ska alla behandlas lika). Och om ingen vill vara med de nya barnen kallas det såklart för RASISM!

    Så här ser det ut i hela samhället, mer eller mindre. Allas lika värde gäller bara om du tillhör en "utsatt" grupp. Man får absolut inte kritisera islam. Man får inte hylla Svensk kultur och det kommer dröja innan våra politiker vågar stå upp för våra verkliga ideal. Den som lever får se.

    SvaraRadera
  2. Superbra skrivet! Tack för verklighetsbild, som de flesta inte skulle tro om du ens skrek det i deras öron!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det här är bara vardagsbetraktelser från min lilla värld. Jag ska tillägga att vi än så länge är ganska förskonade från mångkulturen men man märker att det skjuts allt längre ut på landsbygden. Undrar vart man ska ta vägen sen?

      Radera