lördag 11 maj 2013

Jag tillhör en minoritet - högkänsliga.


Det har jag varit i hela mitt liv, fast inte vetat det förrän igår när jag lyssnad på radion. Och idag när jag studerar mera på nätet, så får jag veta att jag är en orkidé också, inte illa, läs själv:

- "Får du höra att du är överkänslig och att du inte ska ta åt dig så mycket? Behöver du ibland vila från alla ljud, ljus, dofter, människor och intryck? Brukar du känna av hur andra mår? Känna på dig vad som ska hända? Blir det för mycket ibland? Känner du dig annorlunda, att du inte riktigt passar in? Om du känner igen dig kan du ha en högkänslig personlighet – Highly Sensitive Personality.
Många känner till de så kallade maskrosbarnen som växer upp i en hård miljö men ändå blomstrar. Ett orkidébarn är skörare och måste få rätt näring och ljus, men växer med uppmuntran och förståelse för sina egenskaper upp till en väldigt vacker blomma. Men ett orkidébarn som inte får en sådan uppväxt, tar tvärtom mer skada än andra och vissnar."

 Lycksalig tur att jag inte bara är orkidé, utan hälften en jäkligt ihärdig bastant och envis maskros - annars hade jag aldrig suttit här med ett stort lyckligt leende på läpparna i solskenet idag. Förr i tiden sa man "överkänslig" men WTF.

läs mer på aspekt
Upplagd av kl.

2 kommentarer:

  1. Anonym2013-05-11 21:16

    Jag borde både till utseende och person av tradition vara urtypen av en okänslig och hård jävel. Men jag kände till min förvåning igen mej i de flesta av parametrarna för att var en "Highly Sensitive Personality".
    Fast jag är nog lite maskros, jag också. Jag har i alla fall en hel del av de rackarna i gräsmattan. Som jag inte nänns klippa. Den är nästan vit av alla vitsippor som växer där. Då får det heller kosta en och annan drivrem då och då när det då alltför höga gräset skall tuktas. För att inte tala om alla mullsorkabunkarna. Det dammar och ryker och skramlar när jag klipper, åtminstone de första gångerna på säsongen. Innan jag jämnat ut det värsta. Inte konstigt att maskinen morrar åt mej.

    Skogis.

    SvaraRadera
  2. Carina-Fina2013-05-12 10:34

    Äntligen! Nu har årets roliga följetong om "Skogis och Gräsklipparen", vi har som vanligt ingen aning om vad som kan vänta Skogis - och oss. Denne gräsklippare har ett eget kynne och har inte förstått att it takes two to tango.

    HSP, det ser man inte utanpå, då är vi två!

    SvaraRadera

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)