Jag har en sak till Martin Aagård, aftonblasket.

Han har många kompisar i Nordkorea och Kina, Martin Aagård, som upplever att det är deras skyldighet att värja sig mot öppen granskning. Folket/läsarna måste i alla lägen skyddas från sanningen.

Har varit i stan ett dygn och fixat nya brillor, tack Marita på Synsam både sympatisk och kunnig, jag har kört och strukit 14 maskiner tvätt, tappat botten på nyöppnade ekonomiförpackningen tvättmedel på väg ner till tvättstugan, provat trehundra fula bröllopsklänningar, fått skavsår på en tå, suttit i solgassiga bilköer för att utrikesminister Kerry måste vara precis där alla andra stockholmare måste vara, och  ändå salig kört igenom ett Stockholm i mitt hjärta med ett grönskande och prunkande Humlegård och Lill- Jansskogen. Men allt det där liksom bara rann av mig, när jag hörde den upphetsade kulturjournalisten Aagård slingra sig för livet i en P1 intervju med anledning av morgondagens UG. 

Innan nån ens sett programmet sitter den manierade Aagård och fräser fradga i radions mikrofoner, vafalls, granska mig, Martin Aagård på Åsa Lindeborgs kommunistsidor i Helins skämttidning - vet ni inte vem JAG är?!??? VET HUT! JAG KRÄVER ETT SVENSKT STASI. NU!!!

Här ska Aagården få en present av mig, en hatt som han kan krypa in och gömma sig i imorgon kväll när han står naken inför hela svenska folket.

svt friatider