torsdag 23 augusti 2012

Plötsligt älskar jag Ulf Brunnberg!


I min värld är hjältar såna som höjer rösten när någon skitit i det gul-blå skåpet, såna som pekar på det som gått åt he-e snett, öppnar ögonen på folk, riskerar att bli persona non grata för att få säga sitt hjärtas mening.
När Ulf Brunnberg idag rasar mot att kvinnor gör mansgöra, så blir det feminist-tornado i korrekhetslandet Hen.
Men Brunnberg ger exempel; en kvinna på 1.60 ska inte vakta livsfarliga mördare, och kvinnor bör tillåtas vara kvinnor och män vara män.

Och visst är det så.
Vad är det för dårskap?
Feminismen förvrider livet på oss med sina genus-tok-kärringar i vårt land.

Statsfeminismen är enbarst proppad av mans-hat, och efter massinvandringen, så är de som ställt till mest skada och elände för svenska män, kvinnor och allra, allra mest våra kollektiviserade och "tidskrävande" status- och experimentbarn.

Att stötta varandra, hjälpas åt med det var och en är bra på, varmt samarbete mellan man och kvinna, det är min drömvärld.

aftonbladsfeministen bittra minimänniska Malin Wollin, behöver luktsaltet efter Brunnbergs öppenhjärtlighet, men förminskar honom genast med feministisk ackuratess:
- Man kan inte bli arg på Brunnberg, lika lite som man kan bli arg på en hundvalp som kissar i tvätthögen.

aftonbladet metro


6 kommentarer:

  1. All skit som drabbat vårt land har samma rot - kulturmarxismen eller 68-rörelsen för er som ännu inte satt er in i frågan. Normupplösning är ledordet och om det genomförs kommer kaos och Harmagedon. Till vilken nytta vet jag ej men det är väl något religiöst trams bakom.

    Det är inte första gången som Ulf Brunnberg säger som han tycker (som många med honom) och orsakar upprördhet bland dem som inte förmår att tänka själv.

    Jag läste nyss Stefan Torssells alldeles utmärkta krönika på Avpixlat och den borde fan i mig vara obligatorisk läsning för var och en som uppehåller sig i landet mer än tre veckor.

    SvaraRadera
  2. Du milde, vilken bra bild! Håller med dig Argus m a p Torssell, men då jag fortfarande är i tjänst gömmer jag mig. Stark självbevarelsedrift./Länsmansdjäveln

    SvaraRadera
  3. Jag är också i tjänst så även jag hukar. På arbetet är jag känd som helt PK-befriad och utbildar kollegorna försiktigt, bit för bit. Jag lyckades till exempel få en socialdemokrat av den gamla goda stammen att byta åsikt om Dansk Folkepartis förslag att utvisa "semestrande" flyktingar genom att hjälpa honom genom hela tankebanan att asyl är skydd mot förföljelse i hemlandet och att om man kan återvända dit så föreligger inte längre asylskäl.

    Men detta är minerad mark som Torssell mycket riktigt beskriver och ett förfluget ord kan rasera allt. Människors reaktion på Torssell får mig osökt att tänka på när det var eldsvåda och borgarbrandkåren ryckte ut först. Då den kommunala brandkåren kom på plats och fann att det var släkt så kände brandmästaren att han behövde säga något och sa: "- Det är släck men det är fel släckt."

    Jag tror själv att vi passerat extremvärdet men som med alla pendelrörelser (grymt bra dokumentär av BBC på SvT om Big Ben apropå ingenting) så tar vändningen tid. Och i detta fall finns många karriärer och mycket personligt förtroendekapital investerat i kulturmarxismen. Så på med trenchcoaten, tillbaka i skyttegravarna och fortsätt med det lågintensiva kriget mot dumheten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag böjer mitt huvud för ditt mod i vardagen Argus./Länsmansdjäveln

      Radera
  4. Jag böjer också mitt huvud, kampen mot dumheten ska föras just så; med briljanta och sansade påpekande och lärdom i vardagen, Argus du är så unik!
    Själv dundrar jag på här med tunga artilleriet....

    SvaraRadera