söndag 17 juni 2012

Nu inleds veckan med pendling mellan hopp och förtvivlan.

Midsommarvädret.
Vi har redan med mod i barm kastat oss över SMHIs rubriker; HÄR får du sol till midsommar!
Och precis som inför fotbollsEM varit övertygade om att just vi är vinnarna.

Härute ska vi sitta i gassande solsken, spela Björns egenhändigt hopsatta Sven-Bertil-sjunger-pappa-Evert och annan riktigt svensk sommarmusik på hans nya, ja ni vet, Bose Sound doc ten-apparat, som precis lagom ska överrösta det stilla kluckandet från bryggan och humlesurret.
Inte en regndroppe i snapsen eller på Björns egna Västerbottensill.
Vi som ses ska sitta där och pockulera och berätta samma saker som vi alltid gör. Vi har alla mer eller mindre drabbas av lättare glömska så vi kommer ändå inte ihåg vad vi sa i fjor.

Do re mi fa, ja, jag håller på att sjunga upp mig för nubbevisorna, mi-mi-mi-mimimimi.
Ni ska få min fräckaste att öva på tills på fredag:
(mors lilla Olle)

-Vad ska man göra när snoppen står?
Lägg den på spåret där tågena går.

-Vad ska man göra när tåget har gått?
Se vilka skador som loket har fått.


3 kommentarer:

  1. Vattenskadade snapsar är inte bra. Men sillen hade väl trivts som fisken i vattnet. Angående din nubbevisa, så måste jag erkänna att numera så hade det nog blivit lite lättare skavsår på snoppen. Åtminstone om det hade varit ett längre tågsätt. Man börjar onekligen känna av åldern lite. Men å andra sidan så hade väl inte tågeländet kommit i tid, så man hade väl lommat iväg hem innan det hade passerat. Skogis.

    SvaraRadera
  2. Kanske säkrast, trots allt...??

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, vid närmare eftertanke har du nog rätt. Man ska inte förhäva sej. Skulle kanske prova med en dressin först. Det värsta annars är att komma upp igen när man har kommit ner i den obekväma ställning som krävs. Komma ner är inga problem. Det är som med flygplan som du väl känner till. Ner kommer man ju alltid. Skogis.

      Radera