lördag 26 maj 2012

Det finns inte fler nyanser av svart i Landskrona.

Mammas Landskrona  hade under en dryg vecka i mitten av april en rad grova brott - ett rån med dödlig utgång, en skottlossning, en knivskärning och ett knivmord - en svart vecka.

I går satte mamma sig på planet från Helsingborg/Ängelholms flygplats, och vi hämtade henne på Bromma.
Hon förtjänar mer än nånsin ett besök här i gamla Sverige, att andas frisk luft på väg hitut till ön, ängar fyllda med blomster, de knallgula rapsfälten,  ett rådjur på fältet, fjärden som en spegel, lugnet, trygghet och att bara få känna sig fri och orädd.
Nu sitter mamma ute och löser melodikrysset i solen med en kopp kaffe och hundarna svansande runt omkring.
Det är lycka.
Och nåt som jag skulle vilja ge henne varje dag, inte bara till Mors Dag.


HD

4 kommentarer:

  1. Bästa soldatmoder
    Grattis själv på morsdag i morgon!
    Skepparn har inte bara kommit " hem " utan har äntligen ävenledes fått igång e-mail
    Resan genom Tyskland 1/5 gick galant
    Nästan ingen trafik
    Helgdag
    Stillastående ( på p-platser ) fanns lastbilarna
    Båtresa tor Helgoland perfekt
    Märkligt inget att klaga över!

    Skepparn

    SvaraRadera
  2. Jag har haft en vision att bo ungefär såhär. Man kör av från en stor väg till en mindre. Sen tar man av till en liten byaväg och därefter försvinner man in i skogen där det inte verkar bo någon alls. Det är ungefär så jag bor nu. Jag känner så väl igen din beskrivning, förutom ön och havsmiljön. I gengäld kommer det en och annan älg och hälsar på ibland. Även vildsvin, men jag har, "peppar-peppar" varit förskonad från större angrepp. Det är ett boende som inte passar alla. Storstadsmänniskor tycker oftast att det är så härligt att komma och hälsa på, men skulle aldrig kunna tänka sej att bo så. Lappsjuka även i Skåne. Mej däremot passar det här boendet helt utmärkt. Nackdelar finns klart. Inga tåg eller bussar inom praktiskt avstånd. Dyrt, men nödvändigt med två bilar. Det gäller att kunna sköta sej själv så gott det går. Snöröjning, vägskrapning, fixa ved och omkullblåsta träd, strömavbrott och dålig mobiltäckning. Etc. etc. Jag slipper dock att ta båten när jag ska någonstans. Nån sjöman är jag inte och jag simmar som en gråsten. Men så länge man är någorlunda frisk och orkar med det livet, vill jag inte byta bort det för allt i världen. Tänk att kunna gå ut och känna den syremättade (och just nu, den syrenmättade) doften sent en kväll eller tidig morgon. (Jag är faktiskt uppe innan kl. tio ibland, mest pga. av jobbet.) Eller den sammetssvarta natten med stjärnor som verkligen syns. För att inte tala om den relativa tystnaden. Nå, jag gjorde ett försök att måla upp min bild av ett gott boende, som passar mej och som jag har förmånen att njuta av så länge jag nu kan. Skogis.

    SvaraRadera
  3. Underbara bilder som målas upp i "Skepparn" och "Skogis"
    kommentarer.Själv sitter jag i en stad i nordvästra Skåne.Det enda som lyser upp mig just nu är anlagda bränder av skolor,lägenheter och bilar..(dessutom en personlig glädje,att min bil vare sig bränt eller stulits undre natten)
    Inga älgar i närheten,och inget vågskvalp som vid Helgoland,men är tacksam för att jag på vid event. utbrott av raskravaller,kan lämna landet i riktning väster...inom en timma !!
    F.ö behövs i min stad ingen radio eller TV,över hela Ghettot lyder mångkulturell musik,största delen av dygnet.Alltid något i karga tider !!

    SvaraRadera
  4. Idag får man nog vara tacksam för det lilla. Men det är en skam att det ska vara så. Jag vet nog inte hur bra jag har det, som slipper berikas på ett mera handgripligt sätt. Än så länge i varje fall. Pension och ålderskrämpor närmar sej och det är i högsta grad oroande vad som komma skall. Inte minst rent ekonomiskt. Pension = minst halverad lön. Förresten, hur kan regeringen behandla pensionen som om den vore ett bidrag. Har vi inte betalt in till den under ett helt arbetsliv, eller. Skogis.

    SvaraRadera