tisdag 24 april 2012

Mammas Landskrona, en så vidunderligt vacker stad vid Öresund, med fagra grönområden...

är inget som de nyanlända sätter värde på.
De ägnar sig inte åt att strosa och njuta friden, känna våren dofta och havets salta stänk, cykla upp på Glumslövs backar bara för att slås av en av världens vackraste vyer över Ven och mot Danmark.

Det mångkulturellt kretsar kring annat i Landskrona..
Som att knuffa ner kvinnor/flickor från balkonger, hugga ihjäl kvinnor/flickor,skjuta kvinnor/flickor, plåga, förtrycka kvinnor/flickor, överfalla, råna och våldta främmande kvinnor/flickor.

Svensk invandringspolitik är ett monument över misslyckad integration där kvinnorna/flickorna är de största förlorarna.

DN









2 kommentarer:

  1. Du tar upp en sak som jag funderat på. I västvärlden är vi väldigt ofta djur- och naturälskare. Vi älskar att bara vistas i naturen. Folk från andra kulturer är så upptagna av relationer hela tiden. Världen tycks för dem bara bestå av människor. Det skulle ju vara okej om det var positiva relationer de odlade. Men ofta slutar ju deras "relationer" med våld - krig, intriger, släktfejder eller familjebråk.

    SvaraRadera
  2. Helt rätt Anna, när förvandlingen inträdde i Landskrona då för länge sen, så förundrades min mamma konstant över hur okänsliga de nyinflyttade till Sverige var. Hur de kallt trampade rakt på vitsippor och tulpaner i rabatter, hur de bara snodde en cykel om de behövde en , hur allt som vi i vår kultur ansåg så berikande och lyckobringande inte var värt ett piss för dem.
    Tänk, tänk, tänk om vi svenskar varit stolta över vårt, och hade berättat och lärt dem se och förstå då vilket sorts land de kommit till, då kanske mycket sett annorlunda ut idag. Kanske till och med för den nu döda 19åriga flickan.

    SvaraRadera