söndag 1 januari 2012

Lööf, Ullenhag, Romson, statsministerns livsfarliga multikultiälskande ja-sägare.


Att omge sig med ansvarslösa ja-sägare kan vara förödande för alla organisationer, rätt underligt att Reinfeldt inte vet det, sa Björn och jag till varandra, det är ju klassiskt.
Högmod går före fall.

Michael Rosander:
"Den chef, som vill nå framgång, bör omge sig med människor som vågar tänka kritiskt och vågar hävda sin åsikt. Då minskar risken att hela gruppen gör en allvarlig felbedömning.
Hur kunde det bli så fel? Grupper med kompetenta människor fattar huvudlösa beslut."


Det mest kända exemplet på ödesdigert grupptänkande är gruppen runt John F Kennedy som 1961 planerade invasionen i Grisbukten på Kuba. Exilkubaner skulle med hjälp av amerikansk militär invadera Kuba. Invasionen blev ett fiasko. Gruppen hade överskattat sin egen förmåga och grovt underskattat fiendens kapacitet.

– När en grupp sluter sig och gör sig oåtkomlig för omvärldens kritik är gruppen inne på farlig mark. Det är svårt att bryta grupptänkandet eftersom det sker på ett omedvetet eller oreflekterat plan, säger Michael Rosander. Regeln är att gruppen sluter sig alltmer ju mer orealistiskt dess ställningstagande är. – I en tidspressad situation eller inför att fatta ett moraliskt svårt beslut är risken för grupptänkande särskilt stor. Gruppen uppträder som en enhet och den fungerar som ett socialt stöd för medlemmarna inför den kritiska omvärlden.

– Kritiken avfärdas med att de som står utanför inte förstår, och att de har fel.


reinfeldt, diktator.

3 kommentarer:

  1. Intressant läsning
    http://www.dn.se/ledare/kolumner/demokratin-som-mentalitet
    Citat från artikeln:"Diktaturen känns inte igen på vilka den stöter bort, utan på den samfällda och av makten applåderade bortstötningen som sådan och dess irrationella, tvångsmässiga, gemensamhetsskapande åtbörder.

    SvaraRadera
  2. Tack för länken!
    Det som slår en är ju att det är så klassiskt, men för de inblandade, de som sitter inne i själva kotteriet, verkar problematiken obefintlig.
    Har ett bra exempel själv som jag sett på nära håll, Janne Carlzon, världens bästa chef. Tills hans ja-sägare och ständigt applåderande ledningsgrupp blåste upp hans ego till oanade proportioner. Då gick det åt helvetet till.

    SvaraRadera
  3. Skulle ha bjudit honom på hemstadens berömda
    gästabud
    Nyköpings
    Inte sant
    Synd om grabben
    Såg honom i NK hiss för ett antal år sedan
    Jag teg
    Märkligt nog
    Stolt över mig själv ibland

    Isola Regina

    SvaraRadera