lördag 28 januari 2012

I min tro är det saligare att giva.


En niqabklädd muslim debatterade i aftenposten igår:
-"Låt de vara kristallklart: Vi kommer inte att låta oss skrämmas eller ge avkall på det mest fantastiska som finns här i världen; att tro och underkasta sig Den Ende och Allena Skaparen av himlen och jorden.
Men ni/otrogna/ påför oss också en fatal skada med er trångsynta och inkorrekta åsikter. Ni målar upp en falsk bild av oss till våra grannar och medmänniskor som vi möter på gatan. Ni är faktiskt skyldiga till rasism och det hat som sprids runt muslimer."

Eftersom det är i Norge, och inte Sverige, får en ung icke-niqabklädd muslimsk kvinna bemöta henne idag:

-"Som muslim får man faktiskt så mycket medial uppmärksamhet som andra unga människor bara kan drömma om. Men det du glömde helt att nämna, Leyla - var vad du själv kan bidra med i det norska samhället, förutom att kräva din självklara rätt till religiöst utövande.
För att vara praktiserande muslim handlar minst lika mycket om att ge som att få och ta.
Man förstår med tiden att offerrollen är det dummaste man kan gräva ner sig i."


aftenposten

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar