lördag 27 augusti 2011

Jag är så glad att jag är svensk. Ho-ho.


Häromdagen hade vi ett sällskap ute på ön, en affär hade gjorts och detta skulle firas hos oss. En kvinna och resten män, ingen hade sagt något om bastu och dopp i havet, så kvinnan kom och undrade om det fanns några extra badkläder att låna ut. Men tyvärr inte.
Sånt används inte så mycket här längst ute i havsbandet.
Vid det laget var de nakna grabbsen redan rosiga från bastun, och hoppande från bryggan så det skvätte om det. Steg upp, lindade respektfullt sina badlakan om höfterna och umgicks glatt i sensommarsolen över snacks och med en iskall öl.
Vad gjorde kvinnan?
Hoppade i, i sin top och sina trosor, tog en öl och hängde med de andra.
Konstigare var det inte.
Som Gud skapade oss. Eller åtminstone så gott som.
I vissa fall är vi mer människor än man och kvinna.

Och jag ääääälskar att kunna få vara bara människa.
Och inte objekt, som måste dölja hår och annat för att inte anses fresta sexbesatta vildar och andra kåtbockar.

DT

3 kommentarer:

  1. Jag är också glad att vara svensk! Har kommenterat tidigare gällande IK/IKEA och vill säga samma om Carina-fina --- "Ne toche pas à ma Carina!". Är rädd att om vi slutar kommentera så kanske du tröttnar Carina och hur skall det då gå och vems tankar skall vi då läsa?:)

    SvaraRadera
  2. Hääärligt Carina precis så skall det vara att vara svensk. Man blir glad. Det är livskvallité.
    Eva-Marie

    SvaraRadera
  3. Gulle-er! Ja, det är inte utan att det blir lite döfött att bara ropa i skogen. Det är ju responsen och debatten som är så rolig och som ger mig nåt tillbaka.
    När det är tomt på kommentarer nån dag försöker jag trösta mig med antalet hundratals läsare och att "jeezz de bara håller med mig allihopa!!"
    Nä skämt åsido, jag har ju denna itchiga skrivklåda, så det ska nog mycket till innan jag lägger ner.
    Men stort, stort tack för kommentarerna och den härliga omtanken!

    SvaraRadera