Mitt namn är - Wonderwoman. Och jag har livlig fantasi.

Ronnie Sandahl beskriver idag på ett underbart sätt hur fantasin kan skena med oss, vid en helt alldaglig vardagssituation. Mycket väl beskrivet, sånt händer mig hela tiden, så jag log igenkännande.
Jag har nämligen övermått av känslospröt och ögon över hela kroppen, jag ser och upplever saker långt innan dom eventuellt kommer att hända.
Detta fenomen har varit med mig hela livet, och inte minst i jobbet som flygis, där det faktiskt uppmuntrades, och sågs som en del av ett absolut nödvändigt proactivt beteende.
Ibland händer de av mig förutspådda sakerna inte.
Som tur är.
Men jag hade aldrig, aldrig, aldrig kunnat sitta kvar som Ronnie Sandahl, och hoppas på det bästa.
Till det är jag alldeles för nyfiken, och dessvärre - för min egen del - alldeles för mycket Florence Nightingale, och i egna ögon en världsräddande Wonderwoman!