Leif GW, en favorit, skriver idag en intressant betraktelse kring Björklunds och Juholts olika hållningar i frågan om närvarobetyg. Själv, kan jag som bekant inte se något positivt i skolk.
Mobbing eller andra vantrivselfrågor måste upp på bordet, diskuteras, öppnas, lösas - det är enda vägen, kommunikation, kommunikation och kommunikation och ACTION.
Att gömma sig, hålla sig undan, smussla, smyga, tror jag inte hjälper en enda människa.
Det var aldrig konstigt för oss som alltid hade närvaron inskriven i betyget, jag kan faktiskt inte minnas nån av mina klasskamrater som under alla mina år i folkskola, realskola och gýmnasium, fick "frånvaro utan giltigt förfall".
Som vuxen kan man ju inte bara nonchalera, skita i att infinna sig, när andan faller på, alla möten man har bär man ju ett eget ansvar för.
Om jag hade levt som dagens skolkare när jag fick mitt jobb som flygis, då hade jag nog stått utanför arbetslivet och försörjning, efter en vecka.
Skolan är inte frivillig, det är en lyx vi har i skattefiansierade kulturer att få gå till skolan och lära oss saker.
När vi, och alla andra, företagare ska nyanställa, måste vi kunna få information om den anställde tänker följa sitt schema eller helt enkelt föredrar att inte komma, om hon är för lat, trött, sur, har roligare saker för sig eller hellre vill surfa på nätet istället.
Leif GW avslutar:
"De värsta övergreppen som jag minns från min egen skoltid var inte de som utspelades mellan oss elever utan de som vissa av våra lärare utsatte oss för."
Jag är yngre än Leif och har aldrig stött på våldsamma lärare, det problemet finns tack och lov inte längre. Däremot är motsatsen inte helt ovanligt.
Så, visst är det elever man ska va rädd för idag, när S flummat bort vartenda verktyg läraren har för att kunna verka i skolmiljön.
Expressen
Riktigt att det i dag är glest med fysiskt våldsamma lärare - det flyger oftast ut från skolan med öronen först som tur är. Det mera subtila psykiska mobbandet av elever - det finns tyvärr kvar!
SvaraRaderaMobbingen är ett stort problem först i skolan och sedan på arbetsplatserna,man kan säga att mobbing är en form av grov psykisk misshandel där ärren finns på insidan av kroppen och därför inte syns till skillnad från fysisk misshandel.Det drabbar framför allt den enskilda människan,men också samhället i form av sjukskrivningar samt en förlust för utvecklingen av Sverige och världen.Många söndermobbade människor som skulle kunna göra mycket bra inom näringslivet etc,men som av förklarliga skäl inte orkar.Det är varje individs ansvar att så långt som möjligt förhindra att det sker.Mobbing är ett av världens största problem. /Petter
SvaraRaderaMisshandlad från födseln och grovt mobbad av en kvinnlig psykopatchef, så är jag inte omedveten om eller okänslig för lidandet. Kan inte se någon fara illa - ingriper per automatik med livet som insats.
SvaraRaderaKan bara inte se skolk som lösningen.
Skolk är inte lösningen, men ett symtom som ska leda till snabb reaktion, inte till en notis i betyget ½ år senare!
SvaraRaderaDet är precis det jag vurmar så ivrigt för. Alarm, skrik, riv upp himmel och jord, man får aldrig, aldrig finna sig. Alla ska givetvis kunna hå i skolan varje dag utan övergrepp.
SvaraRadera