Ett japanskt företag har skapat elektroniska kattöron, som man bär på huvudet och som styrs av hjärnan. Öronen besvarar tankar eller känslor genom en sensor, på ett litet tunt band som pressas mot pannan.
Öronen kan stå rakt upp om användaren koncentrerar sig, vifta och fladdra när något är extra, extra roligt, eller till och med ligga platt som Iors när allt känns trist, värdelöst och helt himla hopplöst.
Märket är Neurowear,om ni är intresserade av ett par extra känslospröt.
Tack inte överväldigt...Söndagmorgon och väckning vid 5-tiden..Enbart för att man skall ta tempen i örat !!!Därefter fösök att somna om,men op-såren ömmar och kroppen känns tung.Vrider och vänder i sängen med ett öga på den klocka som tickar långsamast i världen..Ja,det är faktiskt så att man ligger och hoppas att den så "SMAKFULLA"frukosten skall serveras,fyra timmar senare.En torr skiva bröd och en ostskiva modell mini,gröt utan smak och ett "kaffe" som saknar motstycke...Men som bekant har nöden ingen lag...Min hemlängtan efter tre veckors sjukhusvistelse och otal lidande tilltar dagligen...vilket skall tyda på en viss bätring.Skulle tro att japanska öronen just nu skulle hänga liksom alens under.. I övrigt inget nytt från västkusten,bortsett från att Aserbadschan har valts till nya "musikens" Mekka...Skön söndag på er..
SvaraRaderaHar någon av er någonsin legat och drömt om att få ett kokt ägg till frukost ?? Eller funderat över hur många och långa timmar ett dygn har ??Måhända blir man annorlunda till sinnet och gör sig helt andra tankar på ett sjukhus !!I dag har jag t.ex legat och även från en balkong observerat hur enormt stora och talrika molnen på himmeln kan vara...Ja, i sin ensamhet får man söka finna det positiva i livet.Då kan man kanske senare i "frihet" bättre njuta vardagen !!!Klockan är nu 11 på fm och det återstår "endast"1l-12 timmar,tills det är dags att sova på nytt...
SvaraRaderaMorning Lars och alla andra, Blogger bråkar med oss bloggare idag, vi har absolut ingen åtkomst till våra bloggar. Det verkar som om nån har hackat in sig, kanske inte gillar bloggarna......?
SvaraRaderaDet känns i alla fall ¤&#¤#¤#, för en som har väldigt mycke på sitt hjärta. Gode Gud giv mig tålamod - men gör det nuuuuu, typ.
Ja vad du har gått igenom Lars, tre veckor, ända sen påsk, jag önskar innerligt att du får komma hem snart, äta din egen mat, och rå dig själv.
Har bara behövt vistas kort tid på sjukhus, men blivit rastlös efter fem minuter fast att jag är en sån där boksluka-öäre, miljön är sån.
Har du inga roliga kompisar på salen, eller ligger du ensam? TV, radio?
Maten, minns nåt som liknade mat, men smakade som luften utanför.
Det är ju ganska otroligt att god och näringsriktig mat ska vara en bristvara där det behövs som mest.
Hang in there,Lars, hoppas återkomma snart, mycket snart, så jag kan hålla dig lite sysselsatt!
Carina
"Måhända blir man annorlunda till sinnet och gör sig helt andra tankar på ett sjukhus !!"
SvaraRaderaKlart att ens tankemönster blir förändrat i exempelvis sjukhusmiljö. Dels pga av orsaken att man är där samt att man har mindre distraktionsmoment som i en normal vardag med jobb och familj osv. Min längsta vistelse, så här långt, är 106 dygn. Jag blev helt klart institutionaliserad för det tog ett bra tag att bli van vid hemmamiljön igen. För att återgå till själva vistelsen så gick det trots allt bra, då jag är en extrovert typ så det var rätt mycket umgänge med medpatienter. Och beträffande maten, så blev nog den lokala korvmojen lite ledsna vid min utskrivning ;-) Maten på det stället var inte kul.
Så jag hoppas att du har några intressanta medpatienter du kan slänga käft med åtminstone.
Krya på dig
/Plutten
Plutten:
SvaraRaderaOj,oj,oj över 100 dagar,måste du tillbringa på sjukus !!!Nu var/är du betydligt yngre och det knäcker väl inte på samma sätt ??Just nu ligger jag åter platt,efter att ha övervärderat mina krafter.Längtade efter "riktigt kaffe" och begav mig på tur till caffét...Denna utfärd blev tydligen för mycket,eftersom det började svartna för ögonen..Att man på tre veckor kan tappa så mycket av orken,är märkligt.I övrigt ligger jag liksom "Hr Larsson i egen kuppe",med en TV-apparat som visar program,man inte direkt kan rysa av.Med risk att verka allt för negativ,måste jag till slut betygsätta "söndagsmiddagen"Ungefär som att sticka ut tungan när det regnar...
Nu när vi ändå är inne på det här med sjukhusvistelser, så slog det mig. Enligt Vita Serien och allsköns TV-serier, så är det mycket romantik på hospitalet. Jovisst finns det mycket att vila ögonen på men f-n orkar bry sig. Men tänk om det trots allt kunde vara mer som;
SvaraRadera" Sjuksköterskan fäste sina rådjursögon på Plutten och kände hur pulsen steg. Det var något speciellt med denna mystiska man som fick henne att konfronteras med känslor av lidelse och extas, hon aldrig erfarit tidigare. Vem var denna gåtfulla patient? Kunde hon bota hans trauma han fått av Eurovison Song Contest? ..."
i verkligheten. Fast det kanske skulle bli jobbigt det med i längden ;-)
/Plutten
Plutten, jag tror åtminstone sjukhuspersonalen hade otroligt roligt när du låg inlagd.....
SvaraRaderaLars, även en fullt frisk 30-åring som blir tvungen att vara sängliggande i 3 veckor förlorar mycket kraft då våra kroppar är byggda att röra på sig. Så försök att inte lägga så mycket tankekraft på det. Orken kommer snart tillbaka skall du se.
SvaraRadera/Plutten
Bortsett från mardrömmen med misslyckad sterilisering som renderade mig en natt på urologen har jag som vuxen sluppit sjukhusvistelser. Min mor, som har upplevt många sådana kompenserade detta genom talrika berättelser, inklusive drömmandet om mat... Om Du bor norr om Skånegränesn - har Du haft chans att sjukhusrösta i Västra Götaland, Lars? Det brukar finna s flyttbara vallokal på sjukhus.
SvaraRaderaThorsten:
SvaraRaderaNej så långt norrut bor jag inte...F.ö vore ju min röst bortkastad om i fall..allt enl Expressen."SD har ingen som helst chans"stod klart i en av deras rubriker.Kanske för att avskräcka potentionella väljare !!!Förresten har jag saknat dig senaste dagarna.Har du haft "Funkstille" ???
Nja, först har Blogger haft Funkstille, sedan var jag i stugan, vilket framöver gäller de flesta helgerna. Där är jag "unplugged".
SvaraRaderaJag tror att valvinden kommer att hålla i sig, dvs M, MP och SD ökar, resten krymper eller på stället marsch.
I går såg jag knut på mig själv i stugan genom att plocka 1000 maskrosblommor för årets maskroshonung, klippa gräset med handjagaren och främst olja bryggan och slipers runt rabatten. På kvällen kunde jag knappt röra mig, så i dag tog jag det piano...
Ett mästarexempel på kroppsspråket med en motsvarighet till dessa rörliga öronen är fjädrarna på Asterix hjälm. De matchar alltid perfekt hans stämningsläge!
SvaraRaderaVilken energi Thorsten, spännande med maskroshonung!
SvaraRaderaLars:För cirka 3år sedan låg jag på sjukhus i ett par dagar pga magsår.Första dygnet fick jag varken äta eller dricka (bara dropp).Dan efter var det "fritt fram"tänk vad fantastiskt det var att få dricka en kopp kaffe och äta en ostsmörgås.Och för mig varade detta ett drygt dygn och för dig Lars så var det kanske bara dropp som "föda" i dagar/veckor.Så jag kan mycket väl tänka mig hur det varit för dig,som för det var för mig men mycket värre. /Petter
SvaraRaderaRecept på maskroshonung: 1000 maskrosblommor (går utmärkt att frysa) kokas 10 min med 4 skivade stora citromer och 2½ l vatten. Låta rinna av ett dygn. Koka med 3.8 kg socker i minst 1½ timmar, man märker på konssistensen och färgen (skiftar från gult/ljust gulbrun till mörkare rödbrun. Precis som vanlig honung förblir den ibland flytande, ibland kristalliserar den helt eller delvis. Smakar som vanlig honiung, jag använder den mest för att söta mitt morgonthé.
SvaraRadera