måndag 17 januari 2011

Nu är det dags igen!


Nu kommer den här smygande likt en mördarsnigel, brun, ovälkommen med små elaka horn,och lämnar kletiga spår efter sig. Redan innan den är här.
- NAMNSDAGSVECKAN- huuuuuhhhhh!
Först föddes den vackre sonen Henrik, och vi funderade länge över ett fint svenskt lite gammalt namn, farfar hette Ivan, men man vill ju inte ge någon anledning att kalla barnet för tillnamnet "den förskräcklige", så det gick bort. Dessutom hade alla dragit slutsatsen att en pippinetta som jag bara kunde få en flicka, så vi var inriktade på mera rosa, röda och feminina namn. Men Henrik var det absolut bästa namn som vi sen döpte äldste sonen till.

Inte långt efter var det dags igen, jag hade nu blivit pojkmamma, long way gone var pippinettan, sörjd och saknad av ingen.
Här kördes traktorer, bilar, brummandes båtar och tåg, vi hade låtsashammare, skruvmelslar, fiskespön och körde dundrande gräsklippare på parkettgolvet. Ännu en vacker son kom ut ur mig, men med en rätt kaxig uppsyn, lite brottarlik var han allt men det var mest uppsynen som sa oss direkt att detta var tuffa Viktor!
Lite senare i livet skulle det visa sig att han definitivt bar sitt namn med heder och ära.

My third son, the Etcetera, läste jag en artikel om när jag väntade tredje barnet i Californien, the Etcetera???? Så kan man väl inte bara ploppa ut nåt och claima att du är bara "Fortsättningen"? Så vi vände och vred, Hampus och Linus gick bort för den amerikanska tungan skulle inte förstå. På Tvn gick just då en tecknad underbar barnserie, som hette Belle and Sebastian. Och det funkade på alla språk, så det blev näste vackre sons given name.
Detta kan jag svära på.

Nu har dessa tre vuxna söner (mycket glimt i ögat) gaddat ihop sig, retas och är helt säkra på att jag och fadern tog almanackan, slumpmässigt stack in ett finger och fann nuvarande vecka.
Lätt som en plätt, där har vi dem alla tre. Henrik den 19e, Sebastian den 20e och Viktor den 22a, dessutom heter alla tre Karl och, visst - den 28e!


Men jag lovar - det är bara en extrem tillfällighet, så tro dem inte, tro dem inte - de bara, bara skojar.

2 kommentarer:

  1. Thorsten Schütte2011-01-17 15:36

    Sebastian - då tänker jag alltid direkt på Johan Sebastian Bach, mästarnas mästare!

    SvaraRadera
  2. Jo, det är nåt stort över det. Den stolte gynekologen som hjälpte Sebastian till världen, smackade belåtet och sa, hm Sebastian, he will be something big one day!

    Och det är han redan. Stor varm klok och full av kärlek och omtanke.

    SvaraRadera