Det är den stora frågan!
Jag har längtat efter filmen i över ett år nu, men........oj,oj,oj.......tänk om jag blir besviken?
Jag äääääälskar Cornelis och hans musik, den är så ever-green, så rolig, så kaxig, så oväntad, fräck, egensinnig, så samba-rytmisk, så full av inlevelse och upplevelse, äkta känsla och smärta.
Och nu kommer den här killen, Hank von Helvetet, och ska va min Cornlis!
Det är modigt.
Av honom och filmskaparna. För vi är många som är lite nervösa nu, och som går omkring med ett "Rör inte min Cornelis" inristade i våra hjärtan.
Måste säga att artistnamnet von Helvetet gav mig lite smårätta vibbar, men när jag sett honom sjunga Cecilia Lind hos Skavlan, det var då som jag började få den onda aningen. Han lät lika o-djärv och mesigt o-Cornelisaktig som ett ulligt nyfött lamm.
Så jag fortsätter; vågar - vågar inte, vågar - vågar inte.....
SvD
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar