Danskarna har nu rätt att byta sjukhus om vårdpersonalen bär slöja eller kors, och ambulans till annat sjukhus om det skulle krävas.
Frågan har aktualiserats av en artikel i Dansk Folkepartis medlemsblad, där en kvinna säger att hon skulle vägra bli opererad av en läkare med huvudduk och en annan som vägrar läkare som bär något kors.
Danmark går modigt och självklart i spetsen för den sanna liberala, toleranta och fördomsfria politiken.
Frihet som inte är ensidig, utan går i båda riktningarna.
DN
För mig kan personalen ha torshammar, turban, slöja, peacemärket - bara de är proffsiga!
SvaraRaderaSå lyckligt befriad har jag varit i hela mitt liv, aldrig skänkt olikheter en tanke.
SvaraRaderaTills jag tvingades att inse att det finns män som inte tycker att jag är lika mycket värd som de. Första gången ombord var chockartad, jag som yrkeskvinna, utan huvudduk, visades ett öppet förakt och behandlades som en träl.
Nästa gång gjorde min halskedja, ett pentagram förvillande lik Davisstjärnan, att en del passagerare inte ville bli serverade av mig.
Såååå, jag har förlorat oskulden.
Religiösa symboler idag är uppenbarligen till för att skilja på folk och folk.
Den som inte tyckte om pentagrammet har inte nödvändigt något mot judar. Pentagrammet kan tolkas som allt möjligt:
SvaraRaderahttp://sv.wikipedia.org/wiki/Pentagram
Men, det ligger i betraktarens ögon. Uniformer är ju också ett slags symboler och jag kom ihåg chocken när jag första gången deltog i en svensk scoutgudstjänst: Det stod någon med svenska flaggan längst framme och sedan marscherade uniformerade barn och ungdomar i blåa skjortor och halsdukar in, precis som FDJ i DDR och, med annan färg, Hitlerjugend i Nazityskland. Jag fick spader, de historiska referenserna ringde i mitt huvud så det dånade. Men det hela var förstås fullständigt harmlös sett med en svensks ögon!
Fast i det här fallet uttalades det att passageraren önskade bli servad av nån icke-jude.
SvaraRaderaFör mig är det tyvärr uppenbart att vissa använder sig av religiösa symboler för att markera sin överlägsenhet gentemot andra.
Ja, det är klart, man ska välja sina strider. Jag går inte heller omkring med religiösa symboler, men det är sorgligt att det har blivit så!
SvaraRaderaJust på pricken Carina-Fina,vissa använder sig av sina religösa symboler för att provocera.I min tidigare hemstad Berlin,fast det just sådana som gärna ville visa att de var sionister.Men liksom de skäggiga muslimerna,med sina vita virkade mössor,upplever jag det som en demonstration mot oss "otroende".Tyvärr har hela vår kontinenet kantrat med det "mångkulturella"
SvaraRaderaThorsten, du beskriver så väldigt förståeligt och väl hur du en gång reagerade med fasa över en vanlig vänlig flagga. Det är med den fasan i minnet som Danmark nu låter människor välja bort läkare och vårdpersonal med religiösa symboler. Du ska inte behöva vara rädd för förtryck i en situation då du redan är så utlämnad. Jag applåderar Danmark.
SvaraRaderaDu har en poäng där. Man får inte heller glömma att det just bland flyktingar kan finnas motvilja mot religiösa symboler, om dom har flytt undan religiöst förtryck för att dom tillhör en annan religiom eller är sekulära.
SvaraRaderaThorsten,jag vet att du är uppvuxen i Kassel.Där var det fram till fotbolls-WM 2006,inte brukligt att visa sin Gold/Rot/Schwarze landessymbol.Men hos oss Sverige har detta aldrig förknippats med något negativt,att visa vördnand för sitt land/fana.Som du ser kan det skilja mycket,mellan två naboländer,där endast 15 mil Östersjö skiljer oss...Än mindre el.mer delar oss idag från Danmark,tyvärr....Vad beträffar dina flyktingar,får väl dessa som jag under mina aktiva arbetsår,ta seden dit jag kom...
SvaraRaderaLars, det stämmer, vid folkfesten VM 2006 släppte den krampaktiga flaggångesten i Tyskand. Efter förra seklets trauman tar det helt enkelt tid att bli ett land bland andra. Och med scougudstänsten, var det ju mindre flaggan än uniformerna som väckte obehagliga associationer!
SvaraRadera