På mammografiundersökning förvandlas jag från kvinna till en klumpig, omedgörlig och stoooor elefanthona. Sköterskan tar tag i mina bröst som om de faktiskt inte sitter fast på övriga kroppen, lägger ett av dem på en iskall apparat. Eller försöker. Hon ser missnöjt ömsom på på bröstet och ömsom på mig. Lägg armen där, NÄ, inte spänna sig - slappna av - mjuk i kroppen. Hon knuffar mig åt sidan och trycker mig på magen och säger puta med rumpan, suckar och vrider min överdel och pustar, näää, upp med hakan nu! Hon klämmer och drar och pressar i bröstet, som vore det en deg att knåda, och när hon äntligen är nöjd, står jag i en vidrigt obekväm ställning och hon muttrar att så ska jag stå exakt så, blickstilla.
Nästa år ska jag be dem redan när jag kommer, att tala med mig, förklara, istället för att brutalt brottas med mina kroppsdelar. Jag lovar att jag kommer att förstå.
Visst är det fruktansvärt! Jag gjorde mammografin för några veckor sedan och det var exakt så som du skriver. De drar och sliter som man vore en lerklump och inte en människa av kött o blod med känslor som står där halvnäck och skäms...
SvaraRaderaSkönt Helga, då är jag inte ensam.....
SvaraRaderaEn liten tröst!
Googla på pappografi!
SvaraRaderaNågot i den stilen fick jag uppleva vid sterilisering, där en blödning ej gick att stoppa och man drog och slet, med långtidsresultatet ljumskbråck som fick opereras!
Trodde i min enfald att inte man behandlade män på samma förnedrande sätt. Där fick jag!
SvaraRaderaNu ska jag googla på pappografi.
Nja, det kan väl finnas skillnader, men just i mitt fall var det inte så. Vill bespara läsarkretsen fler detaljer, men kan lugnt påstå att sterilisering - den rekommenderar jag inte!
SvaraRaderaKom att tänka på 1985, då jag var lycklig mamma till tre härliga små söner.
SvaraRaderaEn dag kom min dåvarande man hem, med blod på byxorna och ville gå och vila sig. Jag undrade förstås vad som hänt.
Han svarade avfärdande: Så, nu är det gjort.
Jag: Vilket?
Exmaken: Steriliseringen.
Jag: Va? Bara sådär? Men......
Exmaken: Jag vill inte ha fler barn. Punkt.
Det kanske inte jag heller ville, men trodde ändå att man var två.
Så gjorde säkert inte du min käre Thorsten, men din upplevelse väckte starka minnen. Ovälkomna sådana. Men man ska släppa upp dem på bordet, sägs det.
Nej, i mitt fall var det i bästa samförstånd med min fru. Min mor fick fyra barn, men vi insåg att många av hennes problem hängde ihop med att hon egentligen inte klarade mera än två. Eftersom vi var ganska lika i mångt och mycket ville jag då efter två barn dra ett sträck och bespara min fru att stoppa i sig hormoner resten av sitt fertila liv! Min far gjorde samma efter fjärde barnet.
SvaraRaderaJag var där förra veckan och jag tycker de är helt okey, när man väl betalt så hinner man inte ens sätta sig förrän man är inne i rummet för att röntgas. Snabba instrukioner, man slappnar av och låter dem bestämma hur man skall stå, klart, bara att köra hem och från det man anlände till parkeringen tills man är på parkeringen igen, max 30 minuter. Effektivt, gillar det! Blev dessutom påkörd bakifrån på vägen dit vid ett vägarbete. Röntgensköterskan på mammografin gav mig en bestämd förklaring till att man absolut bör uppsöka akuten för att utesluta skador. Lydde order. Fick superservice där med. Dock inte på 30 minuter men på 5 ½ timme var jag röntgad både nacke och rygg samt klappad på kinden vid flertal tillfälle. Hade klarat mig utan skador men fick litet trauma service med nackkrage och ryggläge. Jag är en NÖJD skattebetalare! Marie
SvaraRaderaHeja, heja Marie, det är sexigt att betala skatt!
SvaraRaderaInte sexigt men det är trevligt att de pengar man betalar in kommer en till glädje, personalen var verkligen omtänksam. Marie
SvaraRaderaHåller absolut med. Tyvärr så hade jag ju inte samma positiva upplevelse som du - men jag hoppas på nästa gång!
SvaraRaderaNär det gäller mammografin kanske man förväntar sig olika saker. Jag som hade bråttom hem till jobbet (även om jag nu hamnade på akuten efteråt pga bilolyckan på vägen dit) gillade att det gick undan. För mig var det viktigare med att komma hem snabbt än att de pratade med mig. Andra kanske förväntar sig något annat.
SvaraRaderaDet jag tolkade som effektivitet och var nöjd med upplevde ni andra kanske som känslolöshet.
Vi lever dock i ett fantastiskt samhälle där vi får möjligheten att röntgas för bröstcancer med 1,5 års intervaller utan större kostnad. Det är inte alla förunnat. Många i vår värld får inte ens basal sjukvård.
Hur jag än tänker tillbaka så har jag inga dåliga erfarenheter av vår sjukvård, jo en läkare som drog lite väl hårt i mitt finger som var brutet på en efterkontroll ett par dagar senare, han hade tur att han hade snabba reflexer för min reaktion var blixtsnabb, jag försökte smälla till honom med andra handen (reflex för att skydda mitt skadade finger.
Han fick också en tillsägelse å det skarpaste från mig att inte röra mitt finger på det viset igen!
Han sa inte ett ord om min reflex att försöka slå mig fri.
Önskar alla en trevlig helg. Må vädret bli lite soligare bara :-)
Marie