Tänkte på en sak när jag tittade på Jonas Gardells program i veckan, han resonerade om att sitta tillbords tillsammans, äta tillsammans, kan man äta med en ovän? Inte utan att försonas först menade Gardell.
Och ställde frågan öppet:Finns det någon som du absolut inte skulle vilja dela måltid med? På stan svarade de flesta tillfrågade Adolf Hitler, som fortfarande tycks vara vår ondska personifierad, trots att det dessvärre inte saknas motkandidater i nutidsvärlden.
Idag har jag funderat och funderat, vem skulle jag absolut inte kunna äta tillsammans med? Och jag vet ju!
Det är en kvinna i min ålder som står för allt som jag inte tror på, en förgörare, en maktgalen, en som trampar över lik, en iskyligt beräknande, en förföljare, en lögnaktig och falsk, och inställsam när det passar och...
Redan här och nu vänder det sig på allvar i magen, skulle faktiskt inte ens kunna närma mig till försoning.
Det är fysiskt omöjligt. Kroppen värjer sig, blodet blir till is, käkarna fastnar i låst läge, nackhåren står rakt upp i luften på riktigt, och kroppen stel som en käpp lyder inte, blodtrycket skenar, smaken i munnen blir avloppsaktig och jag vill bara bort, bort, bort, så ond ter hon faktiskt mig så det drabbar mig rent kroppsligt.
Nu är det sagt.
Har ni nån ni inte skulle kunna tänka er att dela matbord med?
Släpp fram det!
Mona Sthalin
SvaraRadera//Johnhenry
Klart man inte vill bjuda en personlig fiende. Däremot är Adolf Hitler faktiskt en slående tanke, många vittnen berättar att han in sådana situationer kunde vara galant, konverserande och artig. Det var just sådant som fick personer som Albert Speer att falla för honom, inte de raspiga tal man brukar se i dokumentärprogram. Med andra ord: det skulle vara en interessant upplevelse (och med facit i handen, bara tillfälligt transporterad dit med en tidsmaskin, skulle man ju inte riskera att snärjas...).
SvaraRaderaHar också en jag absolut inte skulle vilja dela måltid med. Eller egentligen har jag nog flera, men lyckligtvis är jag förskonad från det umgänget, pga tid och rum.
SvaraRadera---
Här flikar jag in ang din kommentar hos mig: sålde en stor underbar villa i Bromma för X år sedan pga skilsmässa, med en fin och högt älskad trädgård. Inga hallon, men läckra färgkombinationer, vågade växtval (första ägaren, 1929-1986 var docent i botanik och konstnär) och jag hade tufft nog lagt till några nyheter. Köparna började med att såga ner ALLT som gav lite skugga, ta bort allt som gav trädgården personlighet ... den låg i en nordostsluttning och det hade tagit 60 år för många buskar att ta sig. Man tar sig för pannan.
---
Om man ser till några offentliga personer, skulle jag nog säga Jacob Zuma, Robert Mugabe och Silvio Berlusconi.
Fast det är ju ingen risk att jag skulle få den "möjligheten", i de två första fallen är jag för vit och i det sista fallet är jag för gammal för att öht bli påtänkt.
/Öbon
Vem skulle jag vilja äta middag med? Jo, men med risk för att verka ytlig, skulle vilja äta middag med en riktig snygging som George Clooney, Johnny Depp eller varför inte Harrison Ford eller Kevin Costner, Barak Obama eller Tony Blair...(att jag inte tog Gordon Brown, beror på att jag tycker Tony Blair har mera utstrålning).
SvaraRaderaJag skulle fråga dom hur det känns att ha den makt dom har...på olika sätt då förstås. Det skulle finnas massor av frågor att ställa till dom.
/B-M