torsdag 25 mars 2010

Mitt älskade företag åderlåts, och jag har fått ett brev.


Om vi flygisar har fyllt 55 år så fick vi igår ett "erbjudande" hem.
Pension?
Gulp.
Jag är ju "ung" och glad, och full av liv och lust och vilja.
Läser igen.
Och känner mig till slut som Thorsten Schutte:
"Still confused, but on a higher level".

5 kommentarer:

  1. Thorsten Schütte2010-03-25 13:08

    Se det som livets chans: Med avtalspensionen som grundplåt kan Du våga ta ett drömjobb/eget företagande med modesta krav på lön. I en liknande situation skulle jag bli frilansande konsult eller dyligt så snart det gick att ordna!

    SvaraRadera
  2. Instämmer med föregående "talare", men tråkigt är det... :( Är aldrig roligt att få ett dylikt brev...ledsen för din skull!
    Men som sagt, du verkar ha många strängar på din lyra och att hänga läpp verkar inte vara din stil!
    /B-M

    SvaraRadera
  3. Det finns en underbar värld härute när man släppt taget. Det är ett sorgearbete men när man kommit ut på andra sidan lyser solen faktiskt ändå. Fast det är klart inte som ovan molnen varje dag....
    Men glöm inte uppstigning 03.30, helgarbete och svårt att planera. GO FOR IT BABY!!!!/Viveca - en som vet

    SvaraRadera
  4. Sade upp mig vid 45 års ålder från en "säker" tjänst. Hade haft samma arbetsgivare (men olika arbetsplatser) i femton år, dessförinnan pluggade jag, frilansade jag, hittade ströjobb ...
    Under en sen och lång föräldraledig (blev mor i precis sista minuten) tid startade jag eget inom en bransch jag inte hade egentlig utbildning för, "bara" en mer museal ínriktning mot äldre bebyggelse, än för nutida bygge. Men ändå var jag på ett sätt född in i den världen, med en morfar som var byggmästare. Innan jag började skolan hade jag sett mer av insidan av buggfuttar och trampat runt på betongplattor än jag hade lekt i skogen. Nu dryga sex år senare vet jag att jag hamnat rätt. Det jag saknar i byggteknik, konstruktionsberäkningar, ritteknik mm, finns det andra som kan. Det är jag som bestämmer ;-)
    Säger bara det, aldrig mera anställd!

    Instämmer med de övriga, fundera ordentligt på om inte detta erbjudande kan vara något för dig ändå.

    Lycka till!

    /Öbon

    SvaraRadera
  5. Jag säger bara en sak och det har jag alltid tyckt:- Du är way, way, way to good for Scandinavian...och det finns en stor, stor sol utanför det välkända med massor av fantastiska människor som man annars aldrig mött. Capriole - våga språnget!

    Påskpuss från Kristianstad

    SvaraRadera