Att jag någorlunda stått på benen idag beror till största delen på Björn, hans magiska trollerier i köket på sjukkvällarna har givit kraft och styrka.
Så idag blev det städa, städa, plocka, plocka, plocka, plocka, tvätta, stryka, diska, skura, skura, skura på lätt darriga influensaben.
Men kvällen blev en av de magiska!
Den tjusige sonen och den vackra, charmerande Katta kom, vi satt länge till den goda maten. Drack ett svalt glas vitt, det var så totalt avspänt och bara, bara behagfullt. Stearinljusen fladdrade lugnt medan vi samtalade om allt mellan himmel och jord, vi var alla fyra lika roade och intresserade. Ibland blir det bara så.
Det är bra.
Sen blev det bilder på TV-skärmen från Afghanistan och campen. Det betyder mycket att veta, att ha sett.
Snart åker Henrik på riktigt. Vi kunde inte ha fått en bättre avstamp.
Nu kudden.
Och jäkla hosta om du tänker bråka med mig som i natt!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Underbart att ni fick en kväll ihop! Den blir ett minne att spara när andra långa dagar randas!
SvaraRaderaDet är en fin son du har!
Tack för en jättegod middag och en väldigt trevlig kväll!
SvaraRaderaKram Katta