Johan Hakelius, om OS, får min guldmedalj.

-"Tidsskillnaden gör att det knappast finns någon publik här hemma heller. Jag antar att det i all tysthet kan vara de bästa spelen någonsin, men det är svårt att veta, för depescherna handlar om allt möjligt annat.

De handlar om att det är varmt, vilket förstås är den syndiga mänsklighetens fel. Om att medaljerna är gjorda av återvunnen metall från uttjänta teknikprodukter, för att köpa avlat. Om att de norska beachhandbolldamerna bröt mot bikinipåbudet och de tyska gymnastdamerna bar helkroppsdräkt, båda i protest mot sexualisering. 

Om hur fint det är av Simone Biles att åka till OS för att hoppa av och i stället tala om sin mentala hälsa. Om hur skönt det var för Jenny Rissveds att hamna på 14 plats och slippa pressen av att åter vinna mountainbiketävlingen. Om att damlandslaget i fotboll knäböjer före matcherna ”i kampen för mänskliga rättigheter”.

Eller annorlunda uttryckt: årets OS verkar på det stora hela vara en representativ provkarta över samtidens alla neuroser, narcissismer och moralismer."