Sanningens ord om de undersåtliga identitetspolitiska miljardföretagen är att de inte har en susning. Bara lyfter fingret.

Bijan Fahimi, Identitetspolitik öppnar avgrund för företagen, Di, utdrag:

Näringslivets aningslöshet om identitetspolitiken har bidragit till att de som motsätter sig företagsamhetens grundidéer har fått flytta fram sina positioner.

Det politiska landskapet i västvärlden har förändrats radikalt under de senaste decennierna. Höger/vänster-dimensionen i politiken har komplicerats med nya spänningsfält som ibland kallats för kulturdimensionen och ibland GAL/TAN-dimensionen. 

Näringslivet, som av förklarliga skäl inte alltid kan orientera sig i politikens och ideologins landskap, har blivit mer desorienterat och vilset. Där varningsklockorna borde ringa för näringslivet har man i stället varit naiv och sådant sällskap som man borde akta sig för, har man aningslöst välkomnat.

Jakten på diskriminering och förtryck sätter tyvärr långtgående destruktiva avtryck i den yngre generationen. Går man omkring som ung kvinna, som HBT-person eller person med invandrarbakgrund och ser sig själv som ett offer för diskriminering finns inte mycket energi och rum kvar för skapande och byggande. Hat och hämndbegär mot verkliga och påstådda privilegierade grupper får fotfäste och legitimitet. Exemplen är många. Att man kan uttrycka öppet hat mot den vita heterosexuella mannen under Prideveckan eller att unga invandrare ser någon sorts legitimitet i förnedringsvåld mot etniska svenskar är bara några exempel.

De identitetspolitiska ingreppen bygger på föreställningen att de västerländska samhällena är djupt präglade av rasism, kvinnoförtryck och diverse diskriminering. Sanningen är att vi lever i världshistoriens minst diskriminerande, mest jämställda och mest toleranta civilisation hittills. Inte nog med att människors likhet inför lagen är fast förankrad i alla västerländska samhällens rättssystem. Det finns en sund intolerans mot diskriminerande beteenden djupt rotad i de flesta delar av vårt samhälle.