Vi måste städa bort allt som är oväsentligt. Vi behöver normala politiker.

Håkan Boström skriver idag i GP en ledare om två partier L och C, och vad som kan tänkas driva dem. Det är ett vällovligt försök att göra något obegripligt begripligt.

Min kommentar: "Ett, L, som med en dåres envishet håller fast vid det som ingen längre vill ha. Och ett, C, som snart fladdrat sönder, med ett slitet pekfinger i luften, som förvridits till en evigt roterande installation.

Om L och C tar med sig extremistpartiet MP och viker hädan efter nästa val, så kan vi andra börja tala politik och ansvarsfullt samhällsbyggande igen."