Federico Morenos och expressens durkdrivna nasande har ett motto : "Allt för agendan."

Det är så frånstötande och utspekulerat av expressen och Federico Moreno, att ta en moders djupa sorg över sitt drunknade barn, och låtsasskriva om sorgen - fast precis som alltid - istället profitera på offren för att istället föra fram sin politiska agenda.

Men först.

Det är av största vikt att alla förstår att jag lider med den familj som genom olycka/slarv miste sitt älskade lilla barn. Ingen får tro att jag inte kan leva mig in i den brutala chocken.

Det är inte det som mitt inlägg ska handla om. 

Det är expressens oupphörliga åsiktsstyrning som gör mig rasande och illamående. Den är så utstuderad, och mer och mer plågsam. INGEN ska behöva utsättas deras dagliga"osynliga" masterplan.

....

 I en sjuk tid av grymhet som drabbar oss alla  brutalt och slår blint, väljer expressen ut en krampaktigt hulkande långläsning om sitt standardoffer, rätt folkgrupp= alltid mest synd om. Och alla svenskar = rasister får sig som vanligt en omgång stryk för att vi, ja ni vet vi är cyniska, elaka, fientliga och vedervärdiga. Speciellt "de rika" i Vellinge och hemska politiker som inte är V, MP, C och S - de är vämjeliga nazister. 

Utdrag ur Federico Morenos utstuderade politiskt enögda pekoral:

"Rais, 6, flydde över havet – drunknade i lyxortens pool"

-Farah höll om sin två månader lilla bebis och de två äldre pojkarna hårt hela vägen över Medelhavet.
De hamnade i Vellinge, där motståndet mot flyktingar länge varit stort.
Tills sexårige Rais drunknade i ett av det välbärgade områdets populära bad.
Farah erbjuds nu pengar och till och med sommarhus.
– Förr flyttade folk på sig demonstrativt när jag steg på bussen. 

......

-När skolledningen ringde hem till Farah och berättade att något hade hänt, att Rais var på sjukhus, kunde hon inte ta sig dit själv. Hon var tvungen att ringa sin bror.

......

- Flykten från krigets Syrien, med hopp om en bättre framtid för de små, var livsfarlig. Varje år drunknar barn som försöker ta sig till Europa.
Farah och barnen överlevde och hamnade i Skanör i Skåne.
Då visste de inte att kommunen, Vellinge, länge kämpat för att flyktingar som hon och barnen inte skulle få komma dit. Men hon hade börjat förstå att många invånare inte ville ha henne där.

.....– De hade säkert tagit emot hundar, men ensamma barn vill de inte ha. Det är fruktansvärt, sa Anita D´Orazio som engagerade sig för flyktingar till Kvällsposten 2009 

.......När Farah och barnen kom till Skanör fick de inget varmt välkomnande.
En granne som tolkar åt oss när vi besöker flyktingboendet säger att samhället länge varit ”avvisande” mot familjen och de andra som bor där. Att de inte fått vara en del av gemenskapen.

......

- Men jag är kritisk till att kommunen inte är gästvänligare, säger Rolf Erich, C. 

.....

- Vi har ingen kontakt med svenskar. Vi vill ju prata språket men här finns ingen integration. Ingen talar ju med oss.
Nu är flyktingarna oroliga att samhället ska glömma dem igen.
Ibrahim ser sig omkring.
– Då blir vi osynliga igen.