fredag 24 januari 2020

Annie Lööf platsar bäst med Annie Lööf.

Opiinionsbildare FB, Hans Thannerstig skriver så elegant:

-"LIVING ON AN ISLAND

Alltså, om inte jag missminner mig var ett av Annie Lööfs krav i samband med Januariöverenskommelsen att Vänsterpartiet inte skulle få något inflytande. Nu kritiserar hon de som hon inte ville ge något inflytande för att de ger inflytande till ett annat parti som hon inte heller ville ge något inflytande.

För att vara en politiker som ständigt talar om vikten av breda överenskommelser kan det ju tyckas lite märkligt att vilja utestänga partier som numera tillsammans representerar runt 35% av väljarna från allt inflytande. Däremot vill hon gärna styra hur de inflytelselösa ska använda det inflytande som de inte har. De bör alltså nöja sig med att inte ha något inflytande och inte samverka med andra inflytelselösa i syfte att få något inflytande. Klart som korvspad, eller?

Ibland undrar jag om inte Annie Lööf skulle trivas bäst på en öde ö där hon kunde sitta och göra breda överenskommelser med sig själv."

5 kommentarer:

  1. Fortsätter hon med att ge sig själv sparken så har ju alla vunnit.
    s

    SvaraRadera
  2. Om Vänsterpartiet inte vore röda kamrater utan istället förenat sig med de gamla blåbrunaröda socialdemokraterna hade de blågula sverigedemokraterna aldrig kommit in i Riksdagen. Då kunde Alliansen fått majoritet och Annie Lööf blivit Sveriges första kvinnliga statsminister

    Nu är Annie fast på ön och får begrunda sitt öde att det var hon som gav SD inflytande och mer kommer. Stalltips 30 %

    SvaraRadera
  3. Nu börjar man kunna dra på smilbandet en aning.
    En röding släppte en liten fjärt på rödtottens näsa.
    Tjo flöjt

    SvaraRadera
  4. Det är sannerligen något historiskt över SD. Från att ha klarat riksdagsspärren 2010 till Sveriges största parti 2020. Att det sedan inte är enbart deras egen förtjänst utan även de andra partiernas uselhet är en annan sak. Det SD säger i dag är ungefär vad ett mittenparti sa i mitten av 1960-talet. Sedan kom kulturmarxismen och 1968 och politiken sprang vilse till vänster och deras väljare bliv vilsna kvar i mitten.

    Att SD klarade riksdagsspärren tror jag beror på att det hade blivit politiskt omöjligt att diskutera invandring, speciellt asylmottagning. En kombination av svensk blåögdhet och vilja att rasera Sverige låg/ligger bakom den förda flyktingpolitiken som medfört att en stor mängd så kallade ekonomiska migranter slunkit in (enligt MV:s statistik är blott 7% flyktingar).

    De som då fick problem med dessa "flyktingar" var främst de som bor i kommunala hyreslägenheter. När de då klagade fick de som bäst inget gehör, i värsta fall blev de kallade rasister. I det läget fanns det ett (1) parti som sa sig förstå deras problem och var villiga att rätta till dem.

    När sedan de andra partierna, främst de "Nya Moderaterna" under 32:an började mobba dem och fattade politiska beslut som förvärrade situationen för de redan utsatta svenskarna var SD:s lycka gjord och resan upp i väljarundersökningarna tog raketfart.

    Resan mot höjderna har tyvärr också medfört att man tappat några saker på vägen. Ett politiskt parti som vill rädda Sverige måste kunna ta strid mot globalisternas skötebarn FN och EU. Först och främst måste vi återkalla undertecknandet av New York-protokollet från 1967 som ger hela världen rätt att söka asyl i Sverige. Sedan bör vi få ta ställning alla de fördrag som godkänts av den politiska eliten efter EU-folkomröstningen. Jag anser att det skulle räcka med ett EG, inte den byråkratiska hydran EU.

    Vidare bör vi återta rätten att underkänna utdelade medborgarskap, återinföra tvåkammarriksdagen och tvinga alla förändringar av grundlagen att underställas bindande folkomröstningar.

    SvaraRadera
  5. Demokrati enligt Annie Röv!!!

    SvaraRadera