Pierre Schori,Jan Guillou och Ulf Lundell, sorgligast på årets bokmässa i Göteborg.

Jag vet inte om ni sett när journalisten Jesper Johansson från Nya Tider försökt att få Schori, Guillou och Lundell att svara på kritiska frågor om tidigare politiska ställningstaganden.

Jag har tittat på alla tre intervjuerna, som i stort sett är identiska, dvs man ser tre tidigare ungtuppar från barrikaderna, som nu har skrumpnat ihop till gubbs. Riktigt förnäma gubbs, till och med, med dryga människolater och en självtillräcklig attityd. 

De satte den fina näsan i vädret, stövlade rakt fram utan att bevärdiga den unge journalisten med en blick, och vrålade upprört : "det är en SVÄRJEDEMOKRAT HÄR, ta bort honom, vakten! Vakten, vakten se till att avlägsna svärjedemokraten!!"

I Pierre Schoris fall gick det så långt att den f.d arbetarhjälten fick journalisten fängslad av polisen precis som i gamla sovjetunionen.

Ulf Lundell däremot hade en äldre kvinna i sällskap, som tog på sig rollen som privat beskyddare. Det var den altererade kvinnan som försökte fäkta bort intervjuaren, och det gjorde hon rent fysiskt, som om hon beskyddade kronjuvelerna. Paret var högröda i fejan, och Ulf Lundell domderade förgäves efter vakter som skulle befria honom från i hans tycke obehagliga människor.

Tiden har verkligen gått långt när kaxiga rebeller åldrats till de patrontyper som de som unga ville ge långfingret.

Själv kom jag osökt att tänka på Albert Engströms teckningar, som så väl beskrev ömtåliga överklassherrar som Schori, Guillou och Lundell.