En diger hemläxa till Widar Andersson och Andreas Johansson Heinö. Och givetvis till Löfvén, S, V, MP och alliansen, regimmedia och deras väljarmobb.

Den S-märkta statsvetaren Stig-Björn Ljunggren sa tidigare i veckan sanningen om elitens vedervärdiga och långvariga mobbning mot Jimmie Åkesson och SD.

Men S-profilen och debattören Widar Andersson, som också är chefredaktör för Folkbladet i Norrköping, håller inte med om att det handlar om mobbning.

Och Andreas Johansson Heinö, statsvetare och chef för Timbro förlag, jämför konstigt nog med Vänsterpartiiet som ju verkligen, trots allt, alltid får en tronplats plats i finrummen. Andreas Johansson Heinö: - Det är inte heller mobbning från borgerliga partier när de inte vill ha med Vänsterpartiet. Det är för enkelt att tala om beröringsskräck och utfrysninng. Det är helt naturligt att exkludera dem. 

Widar Andersson är en hedersman som jag hyser djup respekt för, men vad hände här? Finns det nån bildad människa i Sverige som inte vet vad mobbning är? Och som förnekar den mobbning av grövsta slag som dom ser ske rakt framför ögonen?

LÄXA: Mobbning handlar om att skaffa sig makt och status. Studier visar att mobbare vanligen har gott självförtroende och begränsad empati. 

Mobbare trivs med den makt det innebär att kunna kontrollera och trakassera en annan individ. För att uppnå sitt mål behöver mobbarna den tysta massan (t.o.m hela svenska folket) till hjälp, det vill säga betraktare, som höjer mobbarens status genom att avstå från att ingripa. (Eller själva ingripa som Ernman, Gardell och Kjell Bergqvist)

 För att stävja mobbning är det nödvändigt att ingripa mot dem som mobbar. Som ett led i förebyggande arbete är det också önskvärt att få följeslagarna eller betraktarna att reagera och agera, det vill säga sänka toleransen för mobbning.

I studier av mobbning är det vanligt att mobbning definieras som återkommande negativa handlingar över en tidsperiod (oftast minst ett halvår) riktade mot enskilda eller en grupp SD och deras väljare). I definitionen ingår också att det råder en obalans i makt mellan förövare och offer och att handlingarna leder till att offret ställs utanför den sociala gemenskapen. 

Att inte rösta på V och Jonas Sjöstedt är givetvis INTE mobbning, Andreas Johansson Heinö.

Däremot. Att i decennier vägra tala med, vägra lyssna på, vägra samarbeta med, utesluta, att falskt anklaga, att förvränga, förljuga och förneka, att ignorera, att håna, att porta, att utsätta för fula gemensamma påhopp, m.m, m.m, m.m, det ÄR mobbning.

Mobbning bland vuxna beror, precis som hos mobbning bland barn, på en dålig grupp eller ett dåligt arbetslag, med dålig struktur (som sjuklövern) i den dåliga strukturen bildas en dålig stämning där många börjar må dåligt. Till slut kan man behöva utse någon som syndabock (alltid Jimmie Åkesson och SD). 

Det kan även vara så att det finns en (eller flera.....) psykopat  i arbetslaget som blir avundsjuk på en eller flera arbetskamrater som är bättre i någonting (att ärligt, modigt och rakt förutse vad som händer med vanskött massinvandring) och får då behov av att sänka personen/personerna för att själv framstå i bättre dager, genom olika manipulativa knep kan han på ganska kort tid vända arbetslaget mot dessa, som i värsta fall måste sluta. 

Att nästan ett helt folk, alla gammelmedier, alla sjuklöver-politiker och alla "kändisar" fritt mobbar en människa på grund av en annan åsikt - det måste gå till historien som ett av de grövsta brotten mot mänskligheten.