söndag 4 december 2016

Offerkofterierna.

Polisen ber om hjälp igen.
Två bröder med ursprung i Somalia, kända i polisregister, skjuts iskallt ihjäl av flera personer på ett café i Rinkeby. 
Och som vanligt efter offentligt hedersklanmördande kommer jeremiaderna om hur synd det var om de döda. Samhället krumbuktar sig, piskar sig själv och rullar sig i skam och skuld; det räcker inte att svenskarna försörjer familjerna - vi skulle ha givit dom mer och mer och mer.

Killarna kom från ett land med betydligt sämre förutsättningar än vad vi skattebetalare erbjudit dom, så mer ekonomiska och sociala insatser från oss hade aldrig hjälpt. Det var killarna själva som aktivt valde kriminaliteten, valde att bryta lagar och vårt gemensamma samhällskontrakt -(som dom säkert aldrig hört talats om).

Nu tjatas igen om "socioekonomiskt utsatta områden", "inga möjligheter i utanförskapet" - brottslingar och mördare där är bara stackars offer. Offer för vår svenskhet - allt är alltid vårt fel. Vita svenskars. Fast inte politikernas!! Det är viktigt.

 På så sätt behöver vi ju aldrig konstruktivt lösa dom galopperande kriserna i kulturghettona. Vilket är en megaförolämpning mot alla dom andra i Rinkeby, dom som tacksamt tagit emot chanserna Sverige erbjuder, och hittat sina nya liv.

Sverige dumblygs för att se till att föräldrarna talar landets språk, Sverige dumblygs för att ställa krav på föräldrarna när det gäller barnen och livet här, Sverige dumblygs för att kräva att alla MÅSTE vara en del av samhällskontraktet. 

Istället lägger vi oss under deras fötter, och säger stampa på, för vi förtjänar det.

Man kan undra vem som är offer.



14 kommentarer:

  1. Sveriges kulturgetton är numera permanenta.
    Resten av landet, väntar på sin tur av ödeläggelse och förstörelse.

    SvaraRadera
  2. "Sociokriminella utsatta områden" skulle det skrivas, dessa områden har sin egen "svarta" ekonomi.
    Och "svart" i bara angående ekonomin utan även i befolkningens tankar.
    Den enda ljusglimten är...ja, jag kommer inte på något...!!

    Stefan H

    SvaraRadera
    Svar
    1. Duger det, som liten tröst, att vi skall ha lutfisk till middag?
      Den är rätt vit.
      Såsen ävenledes.
      Och- dessvärre - även min hudfärg.
      Skulle behöva lite tillskott av melanin och producera D-vitamin.
      Jungman Jansson

      Radera
    2. Herr Jansson...Lutfisk har aldrig varit min favorit att inmundiga....eller luta mig mot...!!

      Stefan H

      Radera
  3. Läs gärna Peter Kadhammars rapport i Aftonblaskan idag.
    Uppblandat med en mangd trams finns en hel del korn av sanning..
    http://arbete.story.aftonbladet.se/chapter/de-nyanlanda/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tck för tipset!
      Mycket intressant.
      En liten undran bara: var verkligen Stolpe den mest kände från Filipstad?
      För mig John Eriksson med Monitorn...
      Men det är jag det.

      Jungman Jansson

      Radera
  4. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

    SvaraRadera
  5. Då tar vi tagelskjortan på,
    då tar vi tagelskjortan på
    att man vill synda då och då,
    det kan ju var och en förstå.
    Själen den är ful och grå,
    ända från hjässan och till tå
    då är det skönt att gå med tagelskjortan på.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi svenskar har liksom tyskarna fötts med en evig nationell skam och skuld och med tagelskjortorna på.

      Radera
  6. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

    SvaraRadera
  7. Det finns 787 personer i Sverige (Absurdistan) med samma efternamn som de båda bröderna. 102 av dem uppträder i brottsregistret. Nu kan ju deras efternamn vara någon annans tilltalsnamn så de 102 kanske är lite färre.

    SvaraRadera
  8. tur att inte Svenssons har samma statistik.

    SvaraRadera
  9. Men man får även inte glömma att dessa pojkar har en sörjande familj!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det vet vi ingenting om.

      A. Nonym

      Radera