Sverige sett lide grann från väster.

 Sverige i ett nötskal.

Då ledaren för det liberala svenska Centerpartiet, Annie Lööf, för ett par år sedan tillfrågades av svensk tv, hur många indvandrare Sverige tål, svarade hon att 30 miljoner nya invandrare vore lagom.  De skulle bara kunna arbeta, tala svenska och betala skatt. Så skulle de bli en dynamisk del av den svenska välfärdsstaten tillsammans med de övriga 9,5 miljoner invånarna i Sverige.

TV-klippet finns på Youtube bland otaliga underhållande och dråpliga pajasklipp, som dagligen kolporteras på sociala medier. Men Annie Lööf menade vad hon sa, på allvar.

Sveriges invandringspolitik är komplex. Samtidigt som man envist hänvisar till abstrakt humanitära grunder och "tolerans", blundar man totalt för konkreta konsekvenser i form av  miljardutgifter till sociala myndigheter, våld och ökad kriminalitet, kulturell segregering, en skola och utbildningssystem i fritt fall , religiös radikalisering runt de stora städerna, med en nyvaken folklig otillfredsställelse med vad många svenskar upplever som invandringens negativa konsekvenser på den sociala verkligheten. 

Många känner överhuvudtaget inte igen det Sverige, som i rekordfart raserat välfärdssystemet, och som ingen tycks ha kontroll över. Inte ens eliten, som i mer än trettio år har valt skygglappar för misären. Av samma skäl har de osedvanligt svårt att erkänna att de begått grava misstag, och att de nu med svansen mellan benen måste byta fot och revidera sin tidigare felaktiga och statskontrollerade korrekta syn på framtiden och utvecklingsprognoserna. 

 Jyllandsposten.