Vad i helvete har dom för sig på bibblan efter tre?

Erik Helmerson: Ett stort problem är att biblioteken, liksom så många andra institutioner i dag, gripits av svårt nervös identitetskris, de söker nya målgrupper, de vill vara "mötesplatser" där allt möjligt fint och odefinierat förväntas ske. ----

Vi har en stadsbibliotekarie och en generalsekreterare som båda tycker att tystnad på bibliotek är något förlegat, något som hör ihop med unkna normer. 

Normativ är ju, strax efter kaninkokerska, det sista man vill vara i dessa dagar. Normkritiker däremot är ytterst eftersträvansvärt. Och voilà: tysthetsnormen. Det är sorglustigt. Att vilja ha lugn på biblioteken framställs som något suspekt och djupt reaktionärt. Att tillåta stök och larm är däremot progressivt och modernt. 

Je suis normativ.