torsdag 14 maj 2015

Marcus Birro - det finns bara en av dig.



Jag läser Marcus Birro och går sönder inuti. Den nakna texten rör vid oss, och jag vill skriva Låt stå! - för att det är så fruktansvärt smärtsamt och vackert. Rör inte. Snälla hattroll, rör inte!


Birro skriver som i vetskap att han inte har mer att förlora, man kan bara dö en gång.Men jag vill ge honom min varma hand, stryka honom över pannan, och säga att det går.  En man med den vakenheten, den lystern, den uppriktigheten, den skörheten och det genuina mannamodet, det måste gå.

Det var ingen annan som lyfte dig. Det var du, och du kan göra det igen. 

Upplagd av kl.

6 kommentarer:

  1. Anonym2015-05-15 09:40

    Smärtsamt vackert skrivet...
    Elle

    SvaraRadera
  2. Carina-Fina2015-05-15 10:03

    Ont.

    SvaraRadera
  3. Anonym2015-05-15 12:39

    Jag blev oerhört berörd av det han skrev, har själv varit
    vansinnigt nära detta ituslitande faktum p.g.a. min ADHD.
    Men lyckats med att rycka upp mig trots min förlamande
    trötthet, en trötthet som inte alla gånger blivit förstådd,
    utan misstagen för ren lathet. Jag har turen att både jag och min fru,
    trots att efter 12 års äktenskap och 2 barn, har en otroligt
    stark kärlek till varandra, så sanslöst intensiv att den i utomståendes
    ögon ofta anses löjlig. Varför vet jag inte, men det är för varandra
    och våra barn vi lever ihop, inte för utomstående till synes
    avundsjuka människor. Jag håller på dig, Marcus.
    Jag håller på dig ...
    /Nic

    SvaraRadera
  4. Carina-Fina2015-05-15 12:58

    Gratulerar till starka kärleken, vad glad den gör mig! Jag tror att on men finns, så klarar man allt. Har själv som du ställts inför tvivel, men upptäckt att prestige och stolthet är ens värsta ovänner, de allra flesta problem går att lösa om båda verkligen ger sig den på det. Utan att veta nåt i Birros fall mer än skvaller och twitter, så tycker jag att det allra finaste vi kan ge vår käraste är 100 % stöd när det blåser och isar som kallast. Inte att gå.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Anonym2015-05-16 11:16

      Tack!
      Precis som du säger; 100% stöd, inte bara gå.
      För om jag väljer att vända ryggen till min fru och bara gå med sårad stolthet för att hon inte vill ha mig p.g.a. något JAG gjort
      vore så otroligt korkat och främmande, då är risken stor att
      jag inte bara förlorat min livskamrat, utan kanske även mina barn som ser mig uppträda så ovärdigt, att de kanske väljer
      att inte träffa mig överhuvudtaget. Det skulle definitivt krossa mig totalt. De är värda så oerhört mer än känslan att få "ge igen". Många korkade dumskallar behandlar sina ex som svin,
      för att sen skylla på exet när barnen beter sig underligt.
      Vilka jävla fåntrattar. Det är ett praktexempel på att inte tänka
      längre än näsan räcker ...
      /Nic

      Radera
  5. Carina-Fina2015-05-15 12:58

    Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)