Nu ska jag säga vad jag tycker om årets Mästarnas Mästare.

SVTs vinnarlok har spårat ur och står stilla i väntan på reparation. Pengarna försvann uppenbarligen här också. Ty det är ett snikprogram där vi tittare får en lågbudgetsatsning som vi förväntas acceptera med tacksamt jubel. 

Men av sex deltagare finns fyra doldisar, plus en fd fotbllssnubbe som legat på soffan och druckit bira i 20 år, samt en briljant curlingvärldsmästarinna som drabbats av den vidriga cancern. Måltiderna ägnas åt insiders, practical jokes, pruttkuddar och kiss och bajs. Och tävlingarna haltar, a-lagets tre förmågor leds av hockeyspelarinnan Danijela som är helt outstanding i både fysik och karisma. Medan b-laget flamsar som pubertetskids och presterar därefter, tyvärr hamnar Anette Norberg i flamslaget, inte för att hon flamsar. Men för att hon inte är frisk - och inte alls fit för att utsätta sig själv och oss för dessa grymma och närgångna kroppsliga påfrestningar. Varför är hon där? Vad vill SVT visa och uppnå? Jag lider med Anette Norberg, varför kröna en grandios karriär med att ynkligt tvingas stå över tävlingsmoment, bli "en förlorare", dölja kameraupptagningar, och att visa upp den olidliga sårbarhet som följer efter svår sjukdom. Hon har ju redan vunnit den största kampen av alla -  den över kräfthelvetet. 

Anette Norberg kan bli den som, av svaghet måste stå över allt tävlande, och ändå vinna prestationstävlingen SVTs Mästarnas Mästare genom starka nattdueller.  ZzzzzzZZZZnark.

Varför gör inte SVT underhållning värd namnet med storheter som Henke Larsson, Peter Forsberg, Anja Pärson, Paolo Roberto, Carolina Klüft, Börje Salming, J-O Waldner, Björn Borg, Stefan Edberg, Mats Wilander eller Fredrik Ljungberg. Förutsatt att de är vid fysisk och mental hälsa.