söndag 20 juli 2014

"Vi gifter oss helt enkelt med fel person."



SÅÅÅÅ BRAAAAA!:

 "Den enskilt största anledningen till att vi gifter oss med fel människa, det är att vi har dålig koll på oss själva. Vi vet inte vem vi är, vad vi vill och vad vi behöver. Vi förstår inte oss själva – följaktligen förstår vi inte andra heller, och eftersom den andre sannolikt inte heller förstår sig själv kan han/hon inte heller upplysa oss om vem hon/hen är."

Redan på första daten bör vi ställa följande fråga till varandra – ”på vilket sätt är du galen?”. Författaren de Botton konstaterar att vi alla är störda på ett eller annat sätt, och att det gäller att hitta en person med en typ av galenskap som vi kan leva med!

4 kommentarer:

  1. "Ann Helen Heberlein, ursprungligen Holmström, född 22 juni 1970 i Malmö, är en svensk författare och teologie doktor i etik." (Wikipedia)

    Hokus pokus filiokus (Hoc est enim corpus meum filioque)

    SvaraRadera
  2. Det gäller alltså snabbt att berätta om min galenskap...i mitt fall att flyga ....och för min älskade hustru att hon berättar om sin galenskap...vilket hon har!
    Dock finns det andra mer viktiga saker som kanske är mer svårt att förklara när vi efter första träffen "upplevde kärlek vi första ögonblicket" och bibehålla den upplevelsen i mer än 15 år...nämligen att ständigt ge av sin kärlek utan att kräva någonting tillbaka...eller som Buddismen säger...att bli fri från sina begär att få tillbaka.
    Stefan H

    SvaraRadera
  3. Väldigt intressant inlägg Carina.

    Läste artikeln och i stort sett det enda jag tyckte var lite overkill var matchmakiing genom ett batteri av psyktester. (Vad hände med romantiken,)

    Men i övrigt helt ok. Har valt att saxa följande från artikeln;

    "Viljan och förmågan att se och erkänna sina egna brister och nojor är en god början till en fungerande relation. Det är bara det att det går på tvärs mot vår instinkt att dölja allt fult och skamligt – särskilt för den vi är kär i. Begynnelsen av en relation är inte sällan fylld av självbedrägeri och lögner."

    Bra start i inledningen på ett förhållande. Problemet är bara att många av oss, av olika orsaker inte kan se, vilka brister/neuroser vi bär med oss. Det ligger i saken natur att riktigt allvarliga trauma ligger i det undermedvetna och sabbar för oss. Finns väl få människor som säger, "Nä nu skall jaga vara lite självdestruktiv och hitta en "ny" partner som kan köra med mig osv.

    /Plutten

    SvaraRadera
  4. Mycket, mycket tankeväckande, Plutten. Och mycket aha.Har på sista tiden slutat och fokusera blint på mina egna särdrag, och äntligen börjat inse att alla människor runt omkring mig bär på något säreget. Alla är lite "konstiga på sitt sätt. Och när ögonen öppnats blir allt mycket enklare. Du kan välja att fortsätta älska, men med öppna ögon, och veta hur du bör tackla det som är speciellt hos just den personen.
    I vissa fall kanske det är bäst att avsluta. det finns grova energitjuvar som mitt liv mår bäst utan. Det är också en lärdom.
    Och Stefan, visst är det så, det som är värt att "jobba på" måste man fortsätta att "jobba på"! Hela livet!

    SvaraRadera