lördag 21 juni 2014

Nåt är skumt med bombmannen.


Jag visste det! Redan samma dag hade jag en känsla av att det mäktiga Sverige skulle hitta sig en behändig anledning att "vara förtegna" om mannen, som drog på sig hela insatsstyrkan, och höll hela innerstan och motorvägar i anslutning till city, i panik. Nyheten som spred sig över världen, precis som nya Sveriges könsstympningsseder, finns plötsligt inte längre i svensk media. 

Nån svensk samarit hade gömt mannen i två veckor i sitt uthus på Värmdö, där måste han ha härsknat till ordentligt och önskat livet av både sig själv och alla andra. Nu misstänkt för grovt olaga hot och grovt falsklarm. 

Och nån däruppe tycker att folket inte kommer att må bra av insyn.

3 kommentarer:

  1. Om jag hade ekonomiska resurser som Stefan Persson eller Ingvar Kamprad hade jag köpt på med några medieföretag, sparkat ut löskefolket, anställt riktiga reportrar och börjat konkurrera ut stats och Bonnier-media. Bra artiklar och lägre pris på tidningarna och bra program, riktiga nyheter och mindre eller ingen reklam i radio och TV skulle driva de andra företagen i konkurs. Det skulle kosta några miljarder men när det väl var genomfört skulle den politiska adeln inte längre komma undan.

    Det enda sättet att rädda landet, förutom statskupp, är att väcka det sovande folket som sondmatas med desinformation av både första, andra och tredje statsmakten.

    Har grävarna på Flashback hittat quislingen som härbärgerade gärningsmannen (jag har inte orkat läsa tråden)?

    SvaraRadera
  2. Tänk att få bygga upp ett nätverk med bara de skickligaste journalisterna, och skapa nyheter värda namnet - vilken dröm. Fast, som privat ägare i Sverige har du inte mycket makt över anställda, om du som ägare försöker gå in och styra över de journalistiska åsikterna skulle det bli drev av sällan skådat slag. Det är på redaktionerna åsikterna skapas, allt hänger på vem som rekryterats som chef och vad han har för dolda agendor, och hur han utvecklar sitt ledarskap och sin makt. Tror jag.

    SvaraRadera
  3. "Här finns en gravad hund"....det är lika dött och tyst som hos en djupfryst pilgrimsmussla...ler
    Stefan H

    SvaraRadera