2020: - När jab blir stor vill jag jobba med människoförbättring.

Länk:- Samtidigt som näringslivet skriker efter yrkesutbildade examineras allt fler till jobb som egentligen inte behövs, skriver ekonomiprofessorn Mats Alvesson.

Före gymnasiereformen 2011 sökte 50 procent av landets skolelever till ett yrkesprogram. I samband med reformen togs högskolebehörigheten på yrkesprogrammen bort. Åtta år senare gick bara 29 procent av alla elever på gymnasiet en yrkesutbildning medan 59 procent läste ett högskoleförberedande program.

Trots att efterfrågan på personer inom praktiska yrken, exempelvis byggnad, hantverk, polis och vård- och omsorg, hela tiden ökar så är det allt färre som väljer en praktisk yrkesutbildning. Samtidigt fortsätter antalet som utbildar sig på högskola att öka.

”Människoförbättring” 

Många landar i olika typer av jobb som går ut på att optimera tillvaron och bekämpa sånt som inte är perfekt, förklarar han. Exempelvis mångfaldsträning, ledarskapsförbättring, coachning, gruppträning eller karriärplanering. Han konstaterar att expansionen av ”människoförbättring” borde göra fler mogna och självständiga, men att det inte verkar vara fallet.

– Det är ett problem att så många på högskolan utbildar sig till sådana här påfundsjobb. Alla kan inte arbeta med att terapeutisera varandra och sysselsätta sig med policyer, visioner och värdegrundsarbete.